På den tiden när kontorister tränades att sitta med rak rygg och fötterna rakt framåt för att uppnå korrekt hållning var kontorsergonomi knappt något man talade om. Idag utför dock många arbetstagare sina uppgifter i en digital värld och tillbringar större delen av dagen framför datorskärmar, ofta placerade i cellkontor, där de hanterar flera uppgifter samtidigt – ibland tio timmar eller mer per dag. Resultatet blir ökad stress och fler arbetsrelaterade skador, varav många beror på ergonomiska problem.
Ergonomi studerar hur kroppen rör sig inom sin omgivning när specifika uppgifter utförs, och tillämpas främst på arbetsplatsen. Ergonomi, som även kallas human engineering, handlar om att anpassa utrustningen i en arbetsyta eller andra regelbundet använda ytor efter personen. Att flytta en datorskärm, justera belysningen eller placera annan nödvändig utrustning på rätt sätt för att minska ögonbelastning, nackspänning eller smärta är exempel på ergonomi i praktiken.
Eftersom kontorsergonomi fokuserar på hur arbetsytan är organiserad kan både produktivitet och kvaliteten på det dagliga arbetet förbättras, samtidigt som risken för skador minskar. De flesta arbetsrelaterade skador orsakas av fall, felaktiga lyfttekniker, repetitiva rörelser och besvärliga arbetsställningar. Genom att anpassa arbetsplatsen efter hur personen faktiskt arbetar kan många av dessa riskfaktorer lindras eller helt elimineras.
För att avgöra hur en arbetsstation bör utformas krävs en ergonomisk utvärdering. Den granskar arbetsstationens uppställning i relation till hållning och repetitiva rörelser, kroppsställning samt hur länge en viss position behålls under arbetet. Även arbetsmiljön bedöms – exempelvis belysning, buller, temperatur och arbetsytor – liksom den kontorsutrustning som används. När utvärderingen är klar innehåller sammanfattningen konkreta rekommendationer för en arbetsplats som är anpassad specifikt efter den person som använder ytan.
De vanligaste kontorsrelaterade skadorna drabbar rörelseapparaten, synen och hörseln. Muskuloskeletala skador som kan bero på dålig ergonomi inkluderar slemsäcksinflammation (bursit), karpaltunnelsyndrom, muskelsträckningar, seninflammation (tendinit) och tennisarmbåge. Synproblem omfattar ögontrötthet, vattniga, röda och svullna ögon, dubbelseende samt huvudvärk orsakad av ansträngda ögon. Dålig hållning kan dessutom ge nack- och axelbesvär. Buller från närliggande kontorsmaskiner och kollegors samtal kan försämra koncentrationsförmågan och leda till hörselrelaterade problem.
Enligt Washington State Department of Labor and Industries minskar trötthet och smärta kopplad till muskelbelastning när lämpliga ergonomiska åtgärder finns på plats. Myndigheten konstaterar också att arbetsgivare som använder tillgänglig teknik för att anpassa människans arbetsmiljö ofta ser en minskning av sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador. Dessutom tenderar personalomsättningen att minska – vilket gör god ergonomi till en lönsam investering för hela organisationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online