ABO-blodgruppssystemet, även känt som ABO-klassificeringen, grundas på förekomsten eller frånvaron av två antigener – A och B – på ytan av de röda blodkropparna. Dessa antigener ärvs från båda föräldrarna och avgör vilken blodgrupp en person tillhör.
ABO-systemet delar in blod i fyra huvudgrupper beroende på vilka antigener som finns på de röda blodkropparnas yta:
Blodgrupp A: De röda blodkropparna har endast A-antigen.
Blodgrupp B: De röda blodkropparna har endast B-antigen.
Blodgrupp AB: De röda blodkropparna har både A- och B-antigen.
Blodgrupp 0 (noll): De röda blodkropparna har varken A- eller B-antigen.
Utöver A- och B-antigenerna finns ytterligare en viktig antigen: Rh-faktorn. Den kan vara antingen positiv (+) eller negativ (–), vilket ger totalt åtta olika blodtyper: A+, A–, B+, B–, AB+, AB–, 0+ och 0–.
ABO-klassificeringen spelar en avgörande roll inom sjukvården, särskilt vid blodtransfusioner. Givarens och mottagarens blodgrupper måste vara kompatibla med varandra, annars riskerar mottagaren att drabbas av en allvarlig transfusionsreaktion där immunförsvaret angriper det transfunderade blodet. Därför kontrolleras alltid blodgruppen noggrant innan en transfusion genomförs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online