Bakterier är levande organismer som varken är växter eller djur. De är encelliga och saknar en cellkärna, och vid varje givet ögonblick finns miljarder av dem runt omkring oss och i våra kroppar. Vissa sjukdomsframkallande bakterier gör oss sjuka, men många andra arbetar tillsammans med människan – och har gjort det genom hela vår evolution. Vi behöver till och med vissa bakterier för att överhuvudtaget kunna överleva.
Din mage och dina tarmar hyser miljarder bakterier som spelar en avgörande roll för hälsan. De hjälper till att hålla pH-nivåerna i magen balanserade så att miljön inte blir för sur, och de bidrar till matsmältningen. Tarmfloran – de mikroorganismer som stödjer din digestion – gör att kroppen kan ta upp viktiga näringsämnen.
Frisksyrabakterier i magsäcken bidrar dessutom till att frigöra vitamin B och vitamin K ur maten du äter. Tarmbakterierna har även en skyddande funktion: de hindrar sjukdomsalstrande bakterier från att fästa och etablera sig i tarmen. De stimulerar till och med tarmens muskelutveckling, så att den kan fortsätta utföra sitt arbete effektivt.
Många bakterier bidrar till jäsningen av mejeriprodukter. Även om vissa bakterier får mat att bli dålig och ruttna, skapar andra just de livsmedel vi alla konsumerar dagligen. Streptococcus diacetilactis är exempelvis en bakterieart som används vid tillverkning av gräddfil och smörkräm. Propionibacterium shermanii är den bakterie som ger schweizerosten sin karakteristiska smak och sina hål.
Andra arter används för att producera keso, yoghurt, cheddar och många andra ostar. Var och en av dessa bakteriestammar bidrar på sitt sätt till mångfalden av mat vi kan njuta av.
Våra kroppar är täckta av bakterier – oavsett hur ofta du tvättar dig hör de hemma där. Förhållandet mellan oss och dessa mikroorganismer är symbiotiskt: de får en plats att bo på, hålla sig varma och få näring. Som tack håller de borta patogena bakterier, alltså de sorter som kan göra oss sjuka.
Det fredliga samlivet mellan en värd och sina bakterier kallas kommensalism. Den så kallade normalfloran – de bakterier som täcker vår hud och våra slemhinnor och skyddar oss från sjukdomsalstrare – benämns kommensaler.
När vi drabbas av en infektion larmar vårt immunförsvar kroppen och börjar bekämpa angriparna. Med tiden utvecklar vi som individer immunitet mot vissa bakterier. Under 1900-talet gjorde antibiotika det möjligt att bekämpa farliga bakterier – men bakterierna utvecklades i takt med behandlingarna, och resistenta stammar uppstod.
Forskning visar dock att goda bakterier, så kallade probiotika, som intas via kosten kan hjälpa kroppen att stå emot de nyare, antibiotikaresistenta sjukdomsbakterierna. Därmed blir balansen mellan bra och dåliga bakterier allt viktigare för vår framtida hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online