
Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC utsätts omkring 1,7 miljoner arbetstagare för respirabel kristallin kiseldioxid inom en rad olika branscher. Arbetarskyddsmyndigheten OSHA uppskattar dessutom att över en miljon arbetare regelbundet hanterar portlandcement eller produkter som innehåller materialet. Bland de branscher där arbetstagare riskerar att andas in giftiga ämnen finns gruvdrift, sandblästring och byggverksamhet. Exponering för cement och kiseldioxid kan medföra flera allvarliga hälsorisker.
Kristallin kiseldioxid är en typ av damm som förekommer i betong, sand, murverk, berggrund och vissa färger. Arbetare utsätts för ämnet när de utför moment som frigör partiklarna från dessa material. Även personer som bor eller arbetar i närheten av platser där sådana aktiviteter bedrivs kan drabbas.
Aktiviteter som sprider kiseldioxid i luften omfattar krossning, tryckluftslaggning, borrning och slipande blästring av material som innehåller kiseldioxid. Dammet frigörs även vid rivning av betongkonstruktioner. När kiseldioxid andas in i lungorna kan det orsaka silikos – en lungsjukdom med flera allvarliga komplikationer. Sjukdomen hindrar syret från att nå lungorna genom ärrbildning i lungblåsorna, vilket leder till andnöd och i värsta fall dödlig utgång. Hur allvarlig silikosen blir beror bland annat på dammpartiklarnas storlek och hur länge personen exponerats.
Kristallin kiseldioxid är cancerframkallande och ökar risken för lungcancer kraftigt hos dem som regelbundet utsätts för ämnet. CDC hänvisar till studier som visar att inandad kristallin kiseldioxid innebär en påtaglig cancerrisk. De yrkesgrupper som löper störst risk finns inom malmbrytning, keramiktillverkning, gjuterier, granitbearbetning och krukmakeri.
Rapporter från OSHA tyder på ett samband mellan inandning av kiseldioxiddamm och förekomsten av tuberkulos bland arbetstagare. Studien visade att risken är störst inom byggbranschen, bland annat för ugnsoperatörer, operatörer av slip- och polermaskiner samt arbetsmän.
Enligt OSHA är den största risken för dem som arbetar med cement just hudkontakt med våt cement. Mest utsatta är murare, betongfinners, snickare, terrazzoarbetare och putsare. Våt cement orsakar en frätande brännskada som ofta kallas "cementbrännskada". Skadan ger blåsor, förtjockad eller missfärgad hud, och vid svåra fall kan den lämna bestående, vanställande ärr.
För att minska riskerna rekommenderar myndigheterna åtgärder som dammutrustning med effektiva filter, våta arbetsmetoder som håller dammet nere, god ventilation samt personlig skyddsutrustning som andningsskydd och skyddshandskar. Regelbundna hälsokontroller hjälper dessutom till att upptäcka tidiga tecken på silikos innan sjukdomen hunnit utvecklas allvarligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online