1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så kasserar du biologiskt riskmaterial på ett säkert och korrekt sätt

Biologiskt riskmaterial definieras som allt fast eller flytande avfall som utgör ett allvarligt hot om smittspridning till människor. Det kan handla om blod, kroppsvätskor, använt förbandsmaterial, laboratorieprover eller kontaminerade instrument. En korrekt hantering kräver tydlig och noggrann märkning, lämplig förvaring där avfallet hålls helt åtskilt från allt annat avfall, samt slutlig destruktion genom förbränning eller ångsterilisering.

Som tur är finns röda påsar och plastkärl för biologiskt riskmaterial lättillgängliga hos de flesta leverantörer av vård- och laboratoriematerial, vilket gör korrekt kassering relativt enkel. I Sverige regleras hanteringen bland annat av avfallsförordningen samt arbetsmiljöregler för verksamheter som hanterar smittämnen.

Du behöver

  • Röd påse för biologiskt riskmaterial
  • Röd plastbehållare för vassa föremål med biohazard-märkning
  • Stick- och skärskyddshandskar
  • Skyddsglasögon
  • Ansiktsmask
  • Permanent penna
  • Skyddsförkläde
  • Desinfektionsmedel
  • Antiseptisk tvål
  • Engångsskrubbredskap

Gör så här, steg för steg

1. Skydda dig själv

Ta på dig stick- och skärskyddshandskar, ansiktsmask, skyddsglasögon och ett skyddsförkläde innan du börjar. Syftet är att skydda hud, ögon och luftvägar mot direktkontakt med det farliga materialet.

2. Samla flytande och mjukt avfall

Lägg alla vätskor samt kontaminerade föremål som inte kan tränga igenom en tjock plastpåse i den röda påsen för biologiskt riskmaterial. Märk påsen med en permanent penna och beskriv innehållet så exakt och detaljerat som möjligt, till exempel vilken typ av material det rör sig om och varifrån det kommer.

3. Hantera vassa föremål separat

Lägg alla vassa föremål som utgör biologisk risk – exempelvis kanyler, skalpellblad eller krossat glas – i en röd plastbehållare för vassa föremål som är märkt med symbolen för biologisk risk. Fyll aldrig behållaren över den angivna maxlinjen. Märk även denna behållare med en permanent penna och beskriv innehållet så tydligt som möjligt.

4. Desinfektera och städa upp

Desinfektera alla kontaminerade ytor genom att skrubba området noggrant med ett engångsskrubbredskap och flytande desinfektionsmedel. Kassera därefter handskar, ansiktsmask, förkläde och skrubbredskapet i den röda påsen. Tvätta sedan händerna noga med antiseptisk tvål, även om du bar handskar under arbetet.

5. Lämna avfallet till godkänd anläggning

Ta det insamlade riskmaterialet till en lokal avfallsanläggning eller transportör som är utrustad och godkänd för att förbränna eller autoklavera avfallet på rätt sätt. Lämna aldrig biologiskt riskmaterial i vanligt hushållsavfall eller vid allmänna sophanteringspunkter – kontakta din kommun eller avfallstransportör för att få besked om gällande rutiner i ditt område.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online