Malaria är en infektionssjukdom som orsakas av en encellig parasit ur släktet Plasmodium. Parasiten tillbringar en del av sin livscykel i sin slutvärd – anophelesmyggan – och en del i människan, som fungerar som mellanvärd. Sjukdomen är en verklig plaga framför allt i Afrika söder om Sahara, där de flesta malariadödsfall inträffar.
Malaria kännetecknas typiskt av hög feber, frossa och värk i hela kroppen. Små barn och äldre vuxna löper särskilt stor risk att bli svårt sjuka, och sjukdomen kräver snabb behandling för att undvika allvarliga komplikationer.
När en smittad mygg biter en människa förs parasiter i form av sporozoiter in i blodbanan. De tar sig snabbt till levern, där de tränger in i leverceller och bildar en kapsel som kallas schizont. Inuti schizonten förökar sig hundratals parasiter genom binär delning. När levercellen till slut brister frigörs de nya parasiterna – så kallade merozoiter – som omedelbart söker sig till nya celler att invadera.
En del malariaparasiter kan ligga kvar i levern i flera dagar eller till och med år innan de aktiveras igen. Det innebär att sjukdomen kan bryta ut långt efter den ursprungliga smittan, med samma feber- och värksymptom som vid första infektionstillfället. Detta fenomen, som bland annat ses vid malaria orsakad av P. vivax och P. ovale, gör att behandling ibland behöver upprepas.
Så småningom tar sig infektionen in i de röda blodkropparna och förökar sig inuti dem. Parasiterna kan dela sig asexuellt, precis som i levern, och bilda nya schizonter – vilket är det som driver de karakteristiska feberattackerna. Alternativt kan de utvecklas till gameter, det vill säga könsceller, som innehåller hälften så många kromosomer som en normal cell. Dessa könsceller är avgörande för att parasiten ska kunna fortsätta sin livscykel i nästa värd.
När en mygg suger blod från en smittad person får den i sig malariaparasiternas könsceller. De manliga cellerna, mikrogametocyterna, befruktar de kvinnliga cellerna, makrogametocyterna, och tillsammans bildar de en oocyst i myggans kropp. När oocysten brister frigörs tusentals sporozoiter som vandrar till myggans spottkörtlar. Vid nästa blodsmål överförs sporozoiterna till en ny människas blodbanor – och cykeln börjar om.
Malaria kan bli dödligt när skador på de röda blodkropparna försämrar cirkulationen till vitala organ som hjärnan och njurarna. Risken att smittas kan minskas betydligt genom att:
Sjukdomen kan behandlas med artemisinin, ett läkemedel som utvinns från växten sommarflockblomster (Artemisia annua). Idag rekommenderas oftast kombinationsbehandling baserad på artemisinin (ACT), eftersom den ger bättre skydd mot resistensutveckling. Tidig diagnos och behandling är avgörande för en god prognos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online