Tuberkulos är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. På grund av sitt långdragna förlopp ger sjukdomen hög sjuklighet. Den är en betydande dödsorsak i många delar av utvecklingsvärlden, och även i höginkomstländer har antalet fall ökat sedan 2010, bland annat till följd av ökad HIV-smitta.
Tuberkulos kan drabba nästan vilken del av kroppen som helst. Vanligast är att lungorna angrips. Andra platser där sjukdomen kan uppträda är buken, lymfkörtlarna, urin- och könsorganen, huden, hjärnan samt skelettet.
Bentuberkulos är ingen ovanlig åkomma, men tuberkulos i platta ben, såsom skallen, förekommer betydligt mer sällan än i andra ben. Skalltuberkulos utgör endast cirka 1 procent av alla fall av bentuberkulos. Flera fallbeskrivningar finns i medicinsk litteratur, och dessa visar att sjukdomen kan yttra sig på mycket olika sätt.
Tuberkulos i skallbenen betraktas som en sekundär infektion, det vill säga att den primära infektionen finns på annan plats i kroppen – oftast i lungorna eller i lymfkörtlarna på halsen. Eftersom symtomen utvecklas gradvis över flera veckor till månader, och eftersom infektion i skallen är så sällsynt jämfört med andra ben, misstänks sjukdomen sällan när patienten först söker vård.
I de flesta fall börjar infektionen i skallens innerbord (tabula interna), sprider sig därefter till ytterbordet (tabula externa) och leder slutligen till perforering. Detta kan, men behöver inte alltid, medföra nedbrytning av benvävnad och bildning av sequestra – dött, isolerat ben.
Kalla abscesser eller fistlar kan bildas i skallbenen. Förändringarna kan uppträda ensamma eller som flera samtidigt, och de kan drabba pannbenet, silbenet (ethmoidbenet) eller kilbenet (sphenoidbenet). Fall där tuberkulos visar sig som en osteolytisk lesion, det vill säga en benupplösande förändring, har också rapporterats.
Infektionen kan sprida sig till intrakraniella strukturer, såsom hjärnhinnorna och hjärnan, vilket ytterligare försvårar sjukdomsförloppet och ökar allvarlighetsgraden.
I många fall har bentuberkulos rapporterats någon tid efter att patienten hade varit med om en huvudskada. Fler fall av skalltuberkulos har registrerats hos män än hos kvinnor. Sjukdomen har också setts hos patienter med disseminerad (miliär) tuberkulos, där infektionen spridits via blodbanan i hela kroppen.
Patienter med tillstånd som försvagar immunförsvaret – exempelvis kronisk dialysbehandling, kortikosteroidterapi eller HIV-infektion – löper betydligt större risk att utveckla tuberkulos, inklusive i skallbenen. Vid dessa tillstånd är det extra viktigt att vården är uppmärksam på ovanliga manifestationer av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online