Parabener är naturliga och syntetiska kemiska föreningar som bygger på para-hydroxibensyra. De syntetiska varianterna har använts som konserveringsmedel i läkemedel sedan 1924 och används i ännu större utsträckning inom kosmetikaindustrin, samt till viss del även i livsmedel.
Trots att parabener betraktats som helt säkra i årtionden har nyare forskning satt dem under lupp. Enligt Ecollo.com påverkar de kroppen på liknande sätt som östrogen och kan vara skadliga vid överdriven exponering. De vanligaste typerna som används i läkemedel är metyl-, etyl-, propyl- och butylparaben.
Metylparaben används för att hämma svamptillväxt i läkemedel, kosmetika och vissa livsmedel. Studier har visat att ämnet är giftfritt, och redan 1974 rekommenderade en gemensam kommitté från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) ett acceptabelt dagligt intag på upp till 10 mg per kilo kroppsvikt.
En studie från Meijo-universitetet i Japan som publicerades 2008 visade dock att hud som behandlats med produkter innehållande metylparaben skadades när den exponerades för ultraviolett ljus – och att även hudens DNA påverkades negativt.
Etylparaben liknar metylparaben till stor del och används på ungefär samma sätt. Enligt Environmental Working Groups databas Skin Deep kan själva ingrediensen etylparaben (i motsats till enskilda produkter som innehåller den) kopplas till cancer, reproduktionsproblem, allergier och andra hälsoproblem.
Propylparaben förekommer naturligt hos vissa insekter och växter, men det konserveringsmedel som används i läkemedel är syntetiskt framställt. Tack vare sin goda löslighet används det främst i vattenbaserade produkter.
I en studie från Tokyo Metropolitan Research Laboratory of Public Health som publicerades 2002 visade sig propylparaben påverka det manliga reproduktionssystemet negativt. Fynden bidrog senare till att EU skärpte regelverket och begränsade användningen av detta ämne i bland annat kosmetika.
Butylparaben bekämpar mögel, svamp och bakterier i läkemedel, kosmetika, livsmedel och andra produkter. Det har visat sig vara giftfritt i koncentrationer på 0,05 procent av en lösning, men starkare lösningar kan irritera huden.
Samma tokyostudie som nämndes ovan visade att exponering för butylparaben också påverkar det manliga reproduktionssystemet negativt, liksom produktionen av testosteron – det viktigaste manliga könshormonet. Dessa resultat har gjort butylparaben till ett av de mest diskuterade konserveringsmedlen, och flera länder har infört striktare regler för dess användning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online