I den vuxna människokroppen är "vävnad" det vetenskapliga namnet på grupper av celler med enhetlig struktur eller form som utför en liknande funktion. Epitel-, nerv-, muskel- och bindväv utgör tillsammans ett sammanlänkat och intrikat system som, när det fungerar korrekt, gör att vuxna kan fungera normalt – och som vid funktionsfel kan skapa problem i kroppens funktioner som sprider sig till andra vävnadselement.
Epitelvävnader är tätt sammanfogade vävnader som tillsammans bildar en skyddande barriär för den vuxna kroppen. De har alltid en fast basal del som är sammansmält med underliggande bindväv samt en fri apikal yta som vetter mot en inre hålighet eller ett inre organ. De är vanligtvis rika på nerver men saknar egna blodkärl, och försörjs i stället med näring från underliggande bindväv.
Det främsta exemplet är huden, som skyddar mot yttre påfrestningar och skadliga stimuli. Epitelvävnad kan också filtrera bort ämnen, som i njurarna; utsöndra ämnen, som körtlarna; samt absorbera näringsämnen, som slemhinnorna i magsäck och tarm. Epitelvävnad är dessutom mycket bra på att regenerera sig, vilket syns tydligt när en skrapad knä läker.
Epitelvävnad klassificeras ofta efter cellform: skivepitel är platt och fjälligt, kubiskt epitel är jämnt högt och brett, och cylinderepitel är högt och smalt. Vävnaden kan antingen vara enkel, med ett enda lager av celler, eller flerskiktad, med staplade celler som skyddar mot nötning och slitage.
Muskelvävnad hos vuxna hjälper till med kroppsrörelser, matsmältning samt transport av blod, föda och avfallsprodukter genom organen. Dessa vävnader förekommer i tre former: glatt muskulatur i organ- och blodkärlsväggar som transporterar ämnen genom organen (glatt muskelvävnad), stora muskler fästade vid skelettet som möjliggör viljestyrda rörelser (skelettmuskel) samt sammanlänkade celler i hjärtats vägg som synkroniserar hjärtslagen (hjärtmuskel).
Bindväv omfattar en mängd olika vävnader i den vuxna kroppen som stödjer och utgör kroppens struktur, oftast genom fibrösa trådar av proteinet kollagen. Sådan vävnad består både av fibrer som ger elasticitet och stöd samt av grundsubstans – den geléliknande, cellulärfria komponent som omsluter fibrerna. Bindväven lagrar näring och ger stöd åt inre organ.
Bindväv kan bland annat vara inre hudlager, ben, fettvävnad, brosk, senor och ligament som fäster ben vid muskler samt, ur ett bredare perspektiv, även blod. Viss bindväv klassificeras som lös, såsom areolär, fett- och retikulär bindväv, medan annan betecknas som tät regelbunden respektive tät oregelbunden bindväv.
Nervvävnad omfattar hjärnan, ryggmärgen och nerver och består av neuroner samt gliaceller. Hos vuxna inkluderar nervvävnaden de ledare som signalerar och överför impulser och kommandon till resten av kroppens organ via neuroner och elektriska signaler. De elektriska signalerna överförs från hjärnan, genom ryggmärgen och vidare ner till övriga kroppsdelar, vilket gör nervvävnaden till kroppens centrala kommunikationssystem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online