Innan medicinska instrument används på en patient, till exempel vid en operation, genomför sjukhuspersonal normalt en noggrann och väldokumenterad steriliseringsprocess. I akuta nödsituationer kan det dock ibland vara nödvändigt att avstå från denna ofta tidskrävande process och i stället snabbsterilisera instrumenten – så kallad "flash"-sterilisering eller omedelbar ångsterilisering. Eftersom detta kan medföra risker för patienten är det avgörande att tydliga standarder och riktlinjer finns för just dessa situationer.
Snabbsterilisering ska endast användas i genuina nödsituationer. En brist på instrument räcker inte som skäl att tillgripa metoden. Dessutom får snabbsterilisering aldrig användas för implantat som ska placeras i patientens kropp, till exempel en pacemaker, eftersom kraven på sterilitet då är särskilt höga.
När snabbsterilisering används rekommenderas det att en särskild journal upprättas för varje enskilt instrument som steriliseras på detta sätt. Journalen bör innehålla följande uppgifter: patientens namn, vilket ingrepp som utförs, datum, utskrifter av monitorernas visningar under processen, motiveringen till varför snabbsterilisering valdes, vilken sjukhuspersonal som var inblandad samt ID-numret på det instrument som steriliserades. En fullständig dokumentation möjliggör spårbarhet och underlättar uppföljning om komplikationer skulle uppstå.
Enligt Canadian Standards Association, en internationellt erkännand organisation för industristandarder, bör snabbsterilisering endast användas i kombination med andra beprövade rutiner. Detta inkluderar effektiv kvalitetskontroll, systematisk infektionskontroll samt en välfungerande och genomtänkt utformning av verksamhetslokaler. Metoden ska alltså ses som ett undantag från ordinarie steriliseringsrutiner – inte som ett alternativ till dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online