Att ge blod är ett utmärkt sätt att hjälpa människor i behov, även om du inte har möjlighet att bidra ekonomiskt. På vissa håll kan du dessutom få ersättning för att donera blod. Oavsett dina motiv är det viktigt att känna till reglerna för blodgivning innan du börjar. De finns till för att skydda dig som givare under donationen och för att säkerställa att ditt blod tryggt kan användas för att hjälpa patienter i behov. Här går vi igenom de viktigaste kraven enligt amerikanska Röda Korset (American Red Cross).
De flesta givare donerar helblod, vilket enligt American Red Cross kan göras var 56:e dag. Om du donerar blodplättar eller plasma kan du komma tillbaka tidigare – efter sju respektive 28 dagar. Givare som donerar dubbla portioner röda blodkroppar kan ge blod var 112:e dag, högst tre gånger per år.
Du måste vara minst 17 år för att få ge blod, men i vissa delstater tillåts yngre givare donera med föräldrarnas samtycke. Helblodsgivare ska väga minst 110 pund (cirka 50 kilo), och vissa delstater har extra krav för givare som fortfarande går i high school eller är 18 år eller yngre. För dubbel donation av röda blodkroppar gäller strängare krav: män måste vara minst 155 cm långa och väga 59 kilo, medan kvinnor måste vara minst 165 cm långa och väga 68 kilo.
Du måste vara frisk för att få ge blod. Det innebär att du mår bra och klarar dina dagliga aktiviteter som vanligt. Har du en kronisk sjukdom kan du ändå räknas som "frisk" enligt American Red Cross, så länge du får behandling och din sjukdom är väl kontrollerad. Är du osäker på om ett visst tillstånd påverkar din behörighet kan du kontakta ditt lokala Röda Kors-kontor.
Vissa patienter donerar blod i förväg som kan användas vid en planerad egen operation. Detta kallas autolog bloddonation och kräver att du först får en ordination från läkare. Reglerna för att donera blod till dig själv är generellt mindre strikta, men lagarna varierar mellan delstaterna.
Vissa livsstilsfaktorer kan innebära att du inte får donera blod. Du är inte behörig om du är gravid, och efter förlossning måste du vänta minst sex veckor. Bor du i en delstat där tatueringsstudior inte är reglerade, eller har du gjort en piercing där det är oklart om nålen var steril, måste du vänta 12 månader. Har du använt intravenösa droger utan recept är du inte behörig att donera alls, eftersom det finns risk för HIV och hepatit.
Vissa läkemedel kan påverka din behörighet. Tar du antibiotika kan du behöva vänta minst tio dagar efter avslutad kur. Vissa typer av insulin kan också göra dig obehörig, och det finns väntetider för andra behandlingar, exempelvis tillväxthormon och immunglobulin mot hepatit B. De flesta receptfria och vanliga receptbelagda läkemedel påverkar dock inte din behörighet. Har du nyligen vaccinerats måste du oftast vänta två till åtta veckor, medan vaccin mot HPV, hjärnhinneinflammation, influensa och stelkramp inte påverkar behörigheten – såvida du inte har feber eller andra symtom.
Har du rest till eller bott i ett land där malaria förekommer måste du vänta ett till tre år innan du får donera blod. Efter vistelse i Irak gäller en väntetid på 12 månader. Har du tillbringat långa perioder i Västafrika eller i länder där galna ko-sjukan finns är du inte behörig att donera.
Kom ihåg att reglerna skiljer sig mellan länder och organisationer. Bor du i Sverige hittar du aktuella krav hos din regionala blodbank, till exempel via geblod.se. Kontakta alltid din lokala blodcentral för att få besked om just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online