Hälsoförsäkringsportabilitets- och ansvarsighetslagen (Health Insurance Portability and Accountability Act, HIPAA) stiftades av den amerikanska kongressen år 1996. Lagen infördes som ett svar på växande farhågor om att den ökande användningen av elektronisk teknik kunde äventyra integriteten hos känsliga hälsouppgifter. Som en följd av detta antog kongressen federala åtgärder för att skydda patientinformation.
HIPAA:s sekretessregel (Privacy Rule) utgör grunden för det nationella skyddet av hälsouppgifter i USA. Regeln styr hur vissa organisationer får använda och lämna ut personligt identifierbar hälsoinformation. De verksamheter som omfattas av regeln är bland annat sjukförsäkringsplaner, vårdclearinghus samt vårdgivare som överför journaler elektroniskt.
Sekretessregeln tillåter att allmänna hälsouppgifter (PHI) delas av särskilda skäl, exempelvis för att förebygga sjukdomar, funktionsnedsättningar eller skador. Samtidigt betonar regelverket vikten av att skydda den enskildes privatliv och respektera den personliga värdigheten, vilket är avgörande för att upprätthålla kvalitet och trovärdighet i vårddokumentationen.
HIPAA:s sekretessregel innehåller flera bestämmelser som syftar till att stärka patienternas rättigheter. Patienter har bland annat rätt att ta del av sina egna journaler samt att begära korrigeringar av felaktiga uppgifter. Den som bryter mot patientens integritet kan hållas ansvarig genom både straffrättsliga och civilrättsliga påföljder. Regelverket ger patienterna dessutom möjlighet att fatta välgrundade beslut om hur deras uppgifter får användas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online