Radon är en radioaktiv gas som bildas när uran i berggrunden sönderfaller. Gasen är färglös, luktlös och smaklös, vilket gör den extra farlig – du kan ha förhöjda halter i hemmet utan att veta om det. Långvarig exponering för radon kan skada lungvävnaden och ökar risken för lungcancer, luftvägssjukdomar och andra cancerformer. Därför är det viktigt att mäta radonhalten i bostäder, särskilt i äldre hus och hus med källare eller krypgrund.
Radioaktivitet mäts traditionellt i enheten curie. En pikokurie (pCi) motsvarar en biljondel (10-12) av en curie och används för att ange mycket små mängder radioaktivitet, som den som kommer från radon.
I USA anger myndigheten EPA (Environmental Protection Agency) att genomsnittshalten av radon i inomhusluft ligger på cirka 1,3 pCi/l (pikokurier per liter luft). Ligger halten i ditt hem på 4 pCi/l eller högre bör åtgärder vidtas för att sänka den.
I Sverige och större delen av Europa används istället enheten becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Omräknat motsvarar 4 pCi/l ungefär 150 Bq/m³. Strålsäkerhetsmyndighetens referensnivå för bostäder är 300 Bq/m³ som årsmedelvärde – över den nivån krävs åtgärder.
Ett enkelt sätt att mäta radon i hemmet är att använda en färdig mätsats, som säljs i järnhandel och byggbutiker. Satsen placeras i de rum där du vistas mest, exempelvis sovrummet eller vardagsrummet. Efter några dagar skickas provet till ett laboratorium för analys – kontaktuppgifterna finns i mätsatsen. Resultatet visar radonhalten och kan hjälpa dig att spåra var i huset radonet tar sig in.
Tips: Placera mätsatsen i de mest använda rummen för ett så representativt resultat som möjligt.
En alfa-dosimeter mäter den radioaktiva aktiviteten från radon i inomhusluft. I dosimetern sitter en liten plastbit. När radonpartiklar tränger in i mätaren träffar de plasten och lämnar små spår, så kallade etsningar. Ju fler och intensivare spår, desto högre radonhalt. Metoden används ofta för långtidsmätningar och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde.
Med hjälp av en radonmätare eller radonkonsult kan mätare med aktivt kol placeras ut i hemmet. Kolet fungerar som ett filter som absorberar radon ur luften. Efter några dagar skickas kolbehållarna till ett laboratorium, där mängden radon analyseras. Detta är en vanlig och prisvärd metod för korttidsmätningar.
En radonmätare kan även installera så kallade elektret-jonkammardetektorer. I detektorn finns en kammare som samlar joner när joniserande strålning finns i luften. När radon detekteras sjunker spänningen i detektorn – ju mer radon, desto större spänningsfall. Apparaterna kan användas från några dagar upp till 12 månader, vilket ger flexibilitet för både kort- och långtidsmätningar.
Mät helst under värmesäsongen (oktober–april), eftersom radonhalterna är som högst då när huset är stängt och ventilationen minskar. Har du tidigare haft höga värden eller gjort åtgärder som radonsug eller tätning av grund, bör du följa upp med nya mätningar. Behöriga mätfirmor hittar du via Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online