
Galvanisering är en behandling som används på metaller, däribland olika typer av stål, för att göra dem mer motståndskraftiga mot korrosion och oxidation – faktorer som annars kan försvaga materialet med tiden. Även om stål redan naturligt tål dessa påfrestningar ganska bra, gör galvaniseringen det ännu mer beständigt. Tack vare sin kombination av styrka och skydd används galvaniserat stål i många krävande tillämpningar, exempelvis vid byggande av båtar och byggnader.
Det som gör galvaniserat stål galvaniserat är ett tunt lager av zink. När zink appliceras på stål uppstår en kemisk reaktion där zinken permanent binds till stålet. Mer specifikt reagerar zinken med järnmolekylerna i materialet. Medan det yttersta lagret av galvaniserat stål består av ren zink, utgörs de djupare lagren av beläggningen av en blandning av zink och järn.
Zinken fungerar som ett så kallat offerlager som tar emot de skadliga effekterna från väder och vind först, så att den inre stålstrukturen förblir oskadd. Galvanisering uppnås oftast genom att stålet doppas i smält zink, men det finns även flera andra industriella processer för att applicera zink på stål.
En huvudbeståndsdel i stål är järn. Stål är i grunden järn som har kombinerats med andra ämnen för att skapa ett starkare och mer mångsidigt material. De enklaste formerna av stål berikades ursprungligen endast med kol. Det typiska kolinnehållet i stål ligger mellan 0,10 och 2 procent. Järn med ett högre kolinnehåll än så klassificeras istället som gjutjärn.
Järn som endast innehåller kol kallas olegerat stål, medan stål som dessutom har berikats med andra material benämns legerat stål.
Enligt SteelConstruct.com, webbplatsen för en stor europeisk stålbranschorganisation, finns det fler än 3 000 katalogiserade typer av stål – och då räknas inte ens de specialstål som har tagits fram för att möta skräddarsydda behov. Vissa metaller används dock ofta för att framställa olika kvaliteter av stål, inklusive galvaniserat stål. Bland de vanligaste finns nickel, krom och volfram.
Tillsatsen av dessa metaller förändrar stålets egenskaper så att det kan anpassas efter olika användningsområden. Stål som används för att tillverka skärverktyg, exempelvis köksknivar, måste exempelvis vara särskilt motståndskraftigt mot korrosion från de syror som finns i livsmedel. Stål som används i bilkomponenter som avgassystem behöver å andra sidan ha hög värmebeständighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online