Cellandningens hastighet ökar i takt med att temperaturen stiger, fram till dess att en optimal temperatur nås. Därefter sjunker hastigheten. Detta fenomen förklaras av enzymkinetiken – alltså hur enzymer fungerar under olika förhållanden.
Cellandning är den enzymstyrda process genom vilken celler producerar energi. Processen kräver att en rad komplexa proteiner, enzymer, arbetar effektivt för att kemiska reaktioner ska kunna ske.
Enzymer är proteiner som katalyserar – det vill säga påskyndar – kemiska reaktioner i kroppen. De är mycket känsliga för temperaturförändringar, vilket gör att temperaturen direkt påverkar hur snabbt cellandningen kan ske.
För att en reaktion ska kunna äga rum när ett enzym möter sitt substrat krävs en viss mängd energi. Detta kallas aktiveringsenergi. Vid högre temperaturer har molekylerna mer energi, vilket gör att reaktioner blir mer sannolika. Molekylerna rör sig också fortare, vilket ökar risken för kollisioner mellan dem och därmed potentialen för reaktioner att inträffa.
Höga temperaturer kan skada proteinernas struktur. Om formen på ett enzyms aktiva yta – den del där enzymet kommer i kontakt med sina substrat – förstörs, kan enzymet inte längre fungera korrekt. Höga temperaturer minskar därför cellandningens hastighet, eftersom de skadar de enzymer som deltar i processen.
Temperaturen vid vilken ett enzym fungerar som bäst kallas optimal temperatur. Överstiger temperaturen denna nivå börjar proteinet skadas av värmen, och enzymets förmåga att katalysera reaktioner försämras successivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online