
Gödningsmedel frigör näringsämnen till jorden, men deras fysikaliska egenskaper är nästan lika viktiga som näringsinnehållet. Egenskaperna avgör hur enkelt och jämnt gödseln kan spridas vid applicering. Produkter med dåliga fysikaliska egenskaper kan bilda klumpar eller damm, ha ett dåligt flöde, ta upp för mycket fukt eller separera i olika fraktioner.
Partikeldiametern är det vanligaste måttet på partikelstorlek. Partiklarna i ett gödningsmedel har en rad olika diametrar, och detta spann kallas partikelstorleksfördelning. Mindre partiklar löser sig snabbare i vatten, vilket frigör näringsämnena fortare. Partikelstorleken påverkar också både appliceringen och lagringen av gödselmedlet.
Densiteten beskriver förhållandet mellan gödningsmedlets vikt och volym och beror på hur tätt partiklarna är packade. Ett gödningsmedel med låg densitet tar upp mer utrymme än samma vikt av ett med hög densitet. Detta får konsekvenser för lagringen och är viktigt att beakta vid kalibrering av spridningsmaskiner.
Gödningsmedlets partiklar måste vara tillräckligt hårda för att tåla hantering och lagring. Granulhårdheten beror på gödningsmedlets kemiska sammansättning samt på andra fysikaliska egenskaper, som partiklarnas form och fukthalt. Granulen måste vara starka nog att motstå krosskrafter, nötning och stötar, exempelvis när de träffar en hård yta under spridningen. Hårda partiklar gör dessutom att gödselmedlet dammar mindre.
De flesta gödningsmedel absorberar vatten i viss utsträckning, men för mycket fukt kan skapa problem. Fuktupptaget beror på gödningsmedlets kemiska sammansättning, miljöförhållandena samt partiklarnas form och storlek. Granuler med större ytarea absorberar relativt mer vatten. Kritisk relativ luftfuktighet (CRH) är den luftfuktighetsnivå där gödningsmedlet börjar ta upp vatten. Medel med höga CRH-värden kan hanteras och lagras i fuktigare miljöer. Är CRH-värdet för lågt kan gödselmedlet klumpa ihop sig och bli svårt att sprida, vilket kräver mer noggrann lagring för att skydda det mot fukt. Effekterna av fuktupptaget varierar mellan olika gödningsmedel – vissa tåler mer vatten än andra innan de påverkas negativt.
De viktigaste fysikaliska egenskaperna hos flytande gödningsmedel är densitet, viskositet och pH-värde. Även gelbildningsmedlets styrka är viktig. Det ska vara tillräckligt starkt för att hålla de fasta ämnena suspenderade i vätskan, men inte så starkt att produkten blir för trögflytande för att kunna pumpas och hällas upp.
Att förstå gödningsmedlets fysikaliska egenskaper hjälper lantbrukare och odlare att välja rätt produkt, optimera lagringen och uppnå en jämn och effektiv spridning. Genom att ta hänsyn till partikelstorlek, densitet, granulhårdhet, fuktinnehåll samt egenskaperna hos flytande alternativ säkerställs att näringsämnena kommer jorden till godo på bästa möjliga sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online