När infraröda laserpekare nådde massmarknaden väckte de stor oro, och falsk information började spridas om påstådda allvarliga hälsorisker vid exponering för infrarött ljus. I verkligheten utgör dock infrarött ljus relativt små faror för människor som använder sunt förnuft. Här går vi igenom fakta, historia och de verkliga riskerna.
Astronomen William Herschel upptäckte det infraröda ljuset år 1800 i ett experiment med ett glasprisma. Han delade solljuset i sitt spektrum – regnbågen av synligt ljus – och mätte temperaturen hos varje färg. Herschel upptäckte då ett osynligt område av spektrumet strax bortom det röda ljuset, som innehöll termisk energi och var varmare än alla övriga färger. Detta område kom att kallas infrarött.
Infrarött ljus förekommer naturligt i vår omvärld, framför allt i solljus. Forskare har inte funnit något bevis för att exponering för naturligt förekommande infrarött ljus skulle utgöra en hälsorisk. I vissa specifika tillämpningar kan det dock innebära faror som är bra att känna till.
Enligt forskare på NASA finns infrarött ljus i två former: nära infrarött och långt infrarött. Det långt infraröda ljuset är den värme vi upplever från solen och från eld, och dess våglängder är långa – ungefär lika stora som en knappenålshuvud. Nära infrarött ljus har kortare, mikroskopiska våglängder som ligger betydligt närmare de synliga ljusets.
Långt infrarött ljus är termiskt, det vill säga det alstrar värme. Värmen du känner efter en dag i solen är ett exempel på detta, liksom värmen som strålar från vedspisar och gasvärmare. Infraröda lampor på snabbmatsrestauranger håller maten varm, och många andra apparater i dagens samhälle – bland annat tv-fjärrkontroller – fungerar också med hjälp av infrarött ljus.
Vissa människor tror att infrarött ljus orsakar cancer. Den verkliga boven är dock ultraviolett (UV) strålning, som ligger i motsatta änden av det elektromagnetiska spektrumet. Forskare har visat att UV-ljus, som skadar cellerna, kan orsaka hudcancer – inte infrarött ljus.
Vissa tillämpningar av infrarött ljus räddar faktiskt liv. Eftersom infrarött ljus kan tränga genom rök, moln och damm blir det möjligt att söka efter saknade personer även i mörker. Brandmän använder idag infraröda kameror för att lokalisera personer instängda i brinnande byggnader. Infraröd teknik spelar dessutom en viktig roll inom de flesta naturvetenskapliga områden samt inom försvaret.
Även om allmän exponering för infrarött ljus inte medför några kända hälsorisker genererar det infraröda ljuset som används i bastur extrem värme. Detta kan leda till överhettning och uttorkning, så det är viktigt att dricka tillräckligt och inte vistas för länge. Dessutom koncentrerar laserpekare infrarött ljus i en smal stråle, vilket under vissa omständigheter kan skada ögat.
Lasrar delas in i fyra klasser. Klass 1-lasrar är relativt ofarliga. Klass 2- och klass 3-lasrar används i laserpekare och måste förses med en varning som uppmanar användaren att aldrig rikta strålen mot någon persons ögon. En studie från 1997, publicerad i den medicinska tidskriften Ophthalmology, drog slutsatsen att klass 3-lasrar endast skadar ögonen om strålen riktas mot samma punkt i tio sekunder eller längre. Klass 4-lasrar medför betydligt större fara, men används inte i laserpekare – deras användning begränsas till militära, medicinska och industriella tillämpningar.
Infrarött ljus är en naturlig och i grunden ofarlig del av vår vardag, från solljusets värme till fjärrkontrollen i handen. De verkliga riskerna är få och väl definierade: intensiv värmeexponering i bastu och olämplig användning av starka laserpekare. Med lite sunt förnuft och grundläggande försiktighet kan du nyttja infraröd teknik utan oro.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online