De livsmedel som innehåller goda bakterier kallas probiotika. Ett probiotikum är all mat som innehåller levande mikroorganismer som, när de tas upp av kroppen, ger hälsofrämjande effekter. Genom att ta plats i tarmen tränger de goda bakterierna exempelvis bort de bakterier som orsakar sjukdom.
Tack vare sina potentiella hälsofördelar har probiotika väckt stort intresse och finns idag i många olika former. Utöver kosttillskott i tablettform räknas yoghurt, surkål, miso, kefir och tempeh till de mest populära probiotiska livsmedlen.
Yoghurt är en självklarhet på mejerihyllorna i mataffären. För att tillverka yoghurt blandas mjölk med bakteriekulturer som omvandlar mjölkens naturliga sockerarter till syra. Syran, som kallas mjölksyra, startar jäsningen. När mjölken jäser tjocknar den gradvis till en syrlig, puddingliknande substans – och just den substansen är yoghurt. Passande nog kommer ordet "yoghurt" ursprungligen från turkiskans yoğurmak, som betyder "att tjockna".
Surkål betyder bokstavligen "sur kål" på tyska. Receptet kräver i grunden endast två ingredienser: hackad vitkål och havssalt. Allteftersom kålen jäser utvecklar den sin karakteristiskt sura smak.
För att tillverka surkål strös havssalt över den hackade vitkålen, vattnet pressas ut och därefter låter man kemin göra sitt arbete. Under loppet av flera veckor fortsätter saltet att dra ut fukt ur kålen och skapar den lake som behövs för jäsningen. Ju längre kålen får jäsa, desto kraftigare blir smaken.
Miso är en vitaktig pasta med salt smak och en len, nästan smörik konsistens. Den tillverkas oftast på sojabönor, men andra råvaror som korn, ris och vete kan också användas.
Precis som andra probiotika framställs miso genom jäsning. Processen inleds med att koji – en jästsvamp – tillsätts en sats sojabönor. Under de följande veckorna, eller till och med åren beroende på misotyp, jäser svampen bönorna som därefter malas till en pasta.
Kefir är en krämig, syrad mjölkdryck. Tillverkningen börjar med att så kallade kefirgrånar – små klumpar bestående av goda bakterier, socker och jäst – tillsätts mjölken. Grånarna jäser mjölken tills den blivit syrad, varefter de silas av. Kryddor kan användas som en avslutande touch.
Eftersom laktosen bryts ner under syrningsprocessen kan kefir fungera som en källa till goda bakterier även för personer med laktosintolerans.
Tempeh kommer ursprungligen från Indonesien, men populariteten växer över hela världen. För att tillverka tempeh får kokta sojabönor jäsa genom att exponeras för Rhizopus-svampen, ofta kallad "tempehstarter". Under jäsningen binder sojabönorna samman till fasta vita kakor, som därefter kan skivas och stekas till en gyllenbrun yta. Tempeh är en vanlig ingrediens i många smörgåsar, soppor och sallader.
Oavsett om du väljer en skål yoghurt till frukosten, en skiva tempeh till lunchen eller ett glas kefir mellan måltiderna erbjuder fermenterade livsmedel ett enkelt och gott sätt att tillföra kroppen nyttiga bakterier. Variera gärna mellan de olika alternativen för att få en bredare palett av probiotiska bakteriestammar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online