Spanska sjukan är en av flera typer av influensavirus – smittsamma sjukdomar vars symtom kan variera från lindriga till svåra och som i värsta fall kan leda till döden. Spanska sjukan var en verklig dödare. År 1918 dog mellan 20 och 40 miljoner människor i pandemin, bland dem uppskattningsvis cirka 40 procent av de amerikanska soldater som deltog i första världskriget, enligt National Institute of Allergy and Infectious Diseases. Andra beräkningar anger att antalet dödsfall kan ha legat mellan 40 och 100 miljoner.
Spanska sjukan 1918 var en pandemi – ett globalt utbrott – som inte bara svepte genom Europa och Nordamerika, utan även nådde avlägsna platser som isolerade öar i Stilla havet. Omkring 500 miljoner människor smittades, och mellan 25 och 30 procent av världens befolkning drabbades av akut sjukdom. Av de smittade dog mer än 2,5 procent. Som jämförelse ligger dödligheten under vanliga influensaepidemier normalt på endast 0,1 procent.
Viruset tycks ha sitt ursprung i USA, men eftersom fall rapporterades så snabbt i både Europa och Asien går det inte att fastställa virusets geografiska ursprung med fullständig säkerhet.
Den första vågen av spanska sjukan tycks ha börjat i mars 1918 och drabbade människor i Nordamerika, Europa och Asien. Den andra vågen svepte över världen mellan september och november 1918 och var betydligt mer virulent än den första. I början av 1919 slog dessutom en tredje dödlig våg till mot många platser. Att en influensa lyckas slå till om och om igen inom loppet av ett enda år är högst ovanligt.
Det finns tre typer av influensavirus: A, B och C. Typ A är den farligaste, och det är i denna kategori som spanska sjukan ingår. Typ A-virus delas vidare in i undergrupper beroende på ytproteinerna HA och NA. Spanska sjukan var en H1N1-subtyp.
Genomet hos spanska sjukan från 1918 är relaterat till fågelinfluensavirus och är stamfader till både mänskliga och klassiska svininfluensavirus av typen H1N1, enligt forskning ledd av Jeffery K. Taubenberger vid Laboratory of Infectious Diseases, National Institute of Allergy and Infectious Diseases. Det tyder alltså på att spanska sjukan var en muterad fågelinfluensa som hoppade direkt över till människor, vilka i sin tur smittade grisar. Som ett helt nytt virus för människan mötte det litet immunologiskt motstånd och spred sig därför lätt från person till person.
Orsaken bakom 1918 års influensas ovanliga förmåga att skapa flera sjukdomsvågor inom ett år är fortfarande okänd. Även virusets extrema virulens var ett ovanligt drag. Enbart i Philadelphia dog nästan 11 000 människor under oktober 1918. På sex månader krävde spanska sjukan 675 000 liv i USA. Som jämförelse dör omkring 36 000 människor årligen i USA till följd av säsongsinfluensa.
Spanska sjukan valde dessutom ovanliga offer. Vanligtvis hotar influensavirus främst de allra yngsta och äldsta. Denna influensastam var dock mest dödlig för friska vuxna, vilket fick dödstalen för influensa och lunginflammation i åldersgruppen 15–34 år att stiga till mer än tjugo gånger nivåerna före 1918.
De flesta som avled till följd av viruset dog i bakteriell lunginflammation, i en tid då antibiotika ännu inte fanns tillgänglig. Men det fanns också en annan grupp som dog mycket snabbt, ibland inom några timmar efter de första symtomen, kvävda av blod och sekret orsakade av lungblödning eller lungödem. Viruset replikerade sig extremt snabbt i luftvägarna.
Grisar hade ingen influensa före 1918. Det var under hösten detta år som influensa hos grisar upptäcktes, i samband med den andra vågen av spanska sjukans spridning bland människor. Influensan spred sig genom hela svinbesättningar i Mellanvästern i USA, där det första mänskliga fallet av spanska sjukan tros ha uppstått. Svåra fall upptäcktes samtidigt i både Europa och Kina. Året därpå var epizootin – djurepidemin – i USA lika allvarlig som året innan. Sedan dess har influesan återkommit i svinbesättningar varje år, även i Europa och Asien.
Medan fågelinfluensa sällan hoppar från vilda fåglar direkt till människor är situationen annorlunda när det gäller grisar. Eftersom grisar kan smittas av både fåglar och människor utgör kombinerade influensastammar, som svininfluensan H1N1 2009, en fortsatt källa till oro för framtida pandemier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online