Alkohol har använts av människan i tusentals år, och vid det här laget har vi en ganska god bild av vad dess användning faktiskt innebär. Trots detta omges alkohol av många myter – ofta spridda av personer som inte vet bättre eller som helst vill blunda för alkoholens effekter på kroppen. Varje gång du dricker lönar det sig att känna till fakta om alkohol och att separera dem från halvsanningar och missuppfattningar.
Alkohol finns i många olika drycker, från lättöl till margaritas och stark whisky. I samtliga fall är det själva alkoholen som påverkar kroppen – inte övriga ingredienser. Vissa tror att öl och vin är säkrare än sprit, men det beror enbart på att de innehåller mindre alkohol per volymenhet (dessutom innehåller de ämnen som saktar upp absorptionen).
Som tumregel innehåller en flaska öl lika mycket alkohol som ett glas vin, vilket i sin tur motsvarar en shot whisky eller annan starksprit.
Det enda sättet att verkligen bli nykter är att låta kroppen bearbeta ut alkoholen ur systemet, vilket tar tid – ungefär 0,15 promille per timme. Kaffets rykte som baksmällakur beror på att koffinet ger en tillfällig ökad vakenhet, men det är inte detsamma som att bli nykter.
Detsamma gäller kalla duschar och bränt bröd. Ingen av dessa metoder ökar hastigheten med vilken kroppen bryter ner alkohol, och därmed hjälper ingen av dem dig att bli nykter snabbare.
Alkoholen tas upp i blodet genom slemhinnan i magsäcken och tarmarna och passerar därifrån snabbt ut i resten av kroppen. Du kan börja känna effekterna av alkohol nästan direkt efter att du druckit den, särskilt om magen är tom eller om du intar en stor mängd alkohol på kort tid.
Omvänt tar det tid för levern och andra organ att bearbeta bort alkoholen ur kroppen. Räkna med ungefär en timme per drink du konsumerat.
Det finns en viktig skillnad mellan alkoholmissbruk – att upprepade gånger dricka mer än man borde – och alkoholism. Det förra är farligt, men saknar det fysiska beroende av alkohol som många alkoholister lider av.
Anlag för alkoholism tros bero på en kombination av biologiska faktorer, emotionella trauman och sociala förhållanden som varierar från individ till individ. Om alkoholen i sig vore den främsta orsaken skulle vem som helst som tog en drink riskera att utveckla alkoholism.
Eftersom blodbanorna fördelar alkoholen jämnt i kroppen påverkas en person med lägre kroppsvikt mer av samma mängd alkohol än en person med högre kroppsvikt. En person på 90 kilo kräver alltså mer alkohol för att bli berusad än en person på 70 kilo.
Kvinnor, som i genomsnitt har en högre andel kroppsfett än män, bryter inte ner alkoholen lika snabbt och behöver därför längre tid för att bli nykra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online