Ett herbicid är en typ av bekämpningsmedel som riktar in sig på ogräs. Ogräs är i grunden växter som växer på fel plats. Klöver som växer på en bondens åker är helt acceptabelt, men samma klöversort i en prärierestaurering betraktas som ogräs. Detta illustrerar hur begreppet ogräs snarare handlar om sammanhang än om själva växten.
Herbicider delas in i två huvudkategorier: selektiva och icke-selektiva. Selektiva herbicider har ett specifikt målorganism och skadar normalt inte närbesläktade arter. Icke-selektiva herbicider används däremot när ingen vegetation alls önskas, till exempel på trottoarer, uppfarter och andra hårdgjorda ytor. Dessa påverkar alla växtarter de kommer i kontakt med, även de som egentligen inte räknas som ogräs.
Av de 27 vanligaste bekämpningsmedlen som identifierats av USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) klassas hela 15 som cancerframkallande. Dessutom finns kopplingar till nervsjukdomar och andningsproblem, vilket gör exponering för dessa kemikalier till ett betydande folkhälsoproblem.
Jordbruksarbetare löper särskilt stor risk eftersom de kommer i direkt och upprepad kontakt med herbicider i sitt dagliga arbete. EPA rapporterar konservativt uppskattat 10 000 till 20 000 relaterade hälsotillbud varje år, vilket tyder på att det verkliga antalet troligen är högre.
Herbicidernas konsekvenser sträcker sig långt bortom människors hälsa. En studie från 1992, publicerad i tidskriften BioScience, visade att över 67 miljoner fåglar dör varje år till följd av exponering för bekämpningsmedel på amerikanska jordbruk. Fåglarna påverkas både direkt genom giftet och indirekt via minskade födotillgångar.
Kunskapen om många herbiciders långsiktiga hälsoeffekter är fortfarande bristfällig. Situationen kompliceras ytterligare av att flera preparat, exempelvis aminopyralid, är mycket beständiga i miljön och kan finnas kvar länge i mark och vatten. Det innebär att både människor och ekosystem kan exponeras under lång tid, även efter att användningen upphört.
Hälsoeffekter kan spridas över stora områden genom så kallad diffus förorening (nonpoint source pollution). När regn eller annan nederbörd sköljer herbicider från åkrar och trädgårdar hamnar kemikalierna i vattendrag, sjöar och grundvatten – ibland till och med i dricksvattnet. På så sätt kan människor som aldrig själva använt herbicider ändå utsättas för dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online