
En infektion som drabbar en patient under en sjukhusvistelse kallas nosokomial infektion, även kallad vårdrelaterad eller sjukhusförvärvad infektion. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC rör de vanligaste typerna av vårdrelaterade infektioner urinvägarna, blodbanan, operationsområdet samt lunginflammation. CDC uppskattar att amerikanska sjukhuspatienter varje år drabbas av cirka 1,7 miljoner nosokomiella infektioner och att ungefär 99 000 människor dör till följd av dem. Effektivt infektionsarbete gör sjukhusen säkrare för alla patienter.
Om du inte hade några tecken på infektion när du lades in på sjukhuset men utvecklar en sådan minst 48 timmar senare, klassas det som en nosokomial infektion. Att dessutom insjukna i en infektion när man redan är sjuk gör återhämtningen betydligt svårare. Patienter på sjukhus är mer mottagliga för infektioner eftersom deras immunförsvar ofta redan är försvagat. Nosokomiella infektioner kan orsakas av virus, bakterier, svampar eller till och med parasiter.
Urinvägsinfektioner som uppstår i samband med urinkatetrar är den vanligaste typen. Eftersom katetern förs in i kroppen får mikroorganismer lättare tillgång till urinvägarna.
Patienter som är kopplade till respirator löper också ökad risk att utveckla lunginflammation orsakad av sjukhusbakterier. Blodströmsinfektioner, som är mycket allvarliga, kan uppstå när en infektion sprider sig till blodet. Denna typ av infektion kan leda till sepsis (blodförgiftning) och i värsta fall döden.
MRSA (meticillinresistent stafylokock aureus), ofta kallad en "superbakterie" på grund av sitt motstånd mot antibiotika, är ytterligare ett exempel på en allvarlig vårdrelaterad infektion.
Riktade hygienåtgärder kan minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner avsevärt. En av de enklaste och mest effektiva metoderna är god handhygien, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Andra viktiga åtgärder inkluderar användning av handskar, sterilisering och aseptiska arbetsmetoder vid kirurgiska ingrepp samt noggrann hantering och rengöring av textilier och tvätt. Även god näring spelar en viktig roll, eftersom väl närda patienter har bättre förutsättningar att stå emot infektioner.
Vårdpersonal är en central del av varje strategi för att skydda patienter, men de måste också minska sin egen risk att smittas. Effektiv smittskyddskontroll minskar personalens exponering inte bara för infektioner utan också för sjukdomar som hiv/aids och hepatit. CDC har utfärdat riktlinjer för att sjukdomar inte ska överföras från personal till patienter – eller tvärtom. Många av dessa rutiner liknar de förebyggande åtgärder som gäller patienter, exempelvis handtvätt och andra hygieniska tekniker. Vaccination av vårdpersonal bidrar dessutom till att förhindra smittspridning.
Nosokomiella infektioner kostar samhället mycket. En nyligen publicerad rapport från CDC uppskattar att vårdrelaterade infektioner åsamkar kostnader motsvarande mellan 28 och 33 miljarder dollar per år. Detta innebär en ekonomisk börda för patienter, försäkringsbolag och sjukhus. Uppskattningsvis behövde 45 procent av de infekterade patienterna extra behandling, vilket i genomsnitt förlängde sjukhusvistelsen med 18 dagar. Att förebygga infektioner minskar alltså bördan för alla inblandade inom vården – framför allt för patienterna själva.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online