
MRSA är en bakterie som är resistent mot de antibiotika som vanligtvis används vid behandling. Förkortningen MRSA står för meticillinresistent Staphylococcus aureus. Bakterier i MRSA-familjen räknas ofta till de stafylokockinfektioner som orsakar bölder och varbölder. Att förstå vad MRSA är och hur smittan kan förhindras har stor betydelse för folkhälsan. Med tiden har flera bakterier muterat, vilket gör dem svåra eller till och med omöjliga att behandla.
Stafylokocker (Staphylococcus aureus) är bakterier som normalt finns på huden och i näsan hos ungefär en tredjedel av befolkningen. När dessa annars harmlösa bakterier börjar växa okontrollerat uppstår en infektion. MRSA-infektioner är svåra att utrota och kan bli problematiska för alla med försvagat immunförsvar eller kroniska hälsoproblem.
När bakterier blivit resistenta mot behandling brukar de kallas superbakterier. Begreppet används ofta i samband med det så kallade "MRSA-viruset" – vilket egentligen inte är ett virus alls, utan en bakterie.
MRSA har potential att spridas från person till person. Lunginfektioner kan exempelvis överföras genom hosta. Det vanligaste sättet som bakterier och virus sprids på är dock via kontaminerade ytor, inklusive händerna hos smittade personer. Eftersom MRSA har stor potential att spridas brett screenas ibland stora patientgrupper på sjukhus för att förebygga sårinfektioner.
MRSA kan smittas antingen på offentliga platser eller inom sjukvården och andra vårdmiljöer. Infektioner som sprids genom samhällskontakt kallas samhällsförvärvade, medan infektioner som förvärvas inom vården benämns sjukhusförvärvad meticillinresistent stafylokock.
Identifiering av MRSA görs genom att en odling tas från en hudinfektion eller från sputum. Finns bakterier i blodet skickas blododlingar till laboratoriet för analys. Det är också möjligt att bära på MRSA helt utan symtom. Misstänker din läkare att du har MRSA och riskerar att smitta andra kan ett nasalt sveptest göras.
Laboratorietester visar om en stafylokockinfektion går att behandla med antibiotika. Identifieringen underlättas av odlings- och känslighetstester, där bakterierna undersöks i mikroskop. Laboratoriepersonalen studerar sedan effekten av olika antibiotika för att se vilka preparat som dödar bakterierna som odlats i petriskålar, varefter rapporten skickas till läkaren för granskning.
En MRSA-infektion kan innebära att du behöver isoleras, det vill säga begränsas till ett enskilt sjukhusrum eller en avgränsad del av hemmet. Vårdpersonal och anhöriga som vårdar patienter med MRSA använder handskar och engångsrockar. Vid luftvägsinfektioner krävs dessutom munskydd, så att vårdgivarna inte andas in smittsamma droppar.
Hudinfektioner orsakade av MRSA är smärtsamma, röda och svullna. Bakterierna tränger in i vävnaderna under huden, inklusive skelettet. När bakterier når blodet kan tillståndet bli livshotande.
Insistera aldrig på att få antibiotika mot virusinfektioner som förkylning och influensa. Det ökade trycket på läkare att ordinera antibiotika i onödan har varit en avgörande faktor bakom framväxten av MRSA och andra resistenta bakterier. Bakterier har dessutom en medfödd förmåga att själva mutera och därmed kringgå antibiotikans effekt. En god allmänhälsa genom kost och motion minskar risken för infektion avsevärt.
Dela inte idrottsutrustning eller personliga hygienartiklar med andra – MRSA sprids lätt i gym och omklädningsrum. Upprätthåll även en hälsosam livsstil för att hålla immunförsvaret starkt. Barn, äldre och patienter med hiv/aids är mest mottagliga för MRSA, men även friska individer kan drabbas om bakterien tränger in genom skadad hud.
Frekvent handtvätt är ett av de allra bästa sätten att förhindra smittspridning. Undvik att röra vid näsa och mun efter vistelser på offentliga platser och tvätta händerna så snart som möjligt.
MRSA är alltså egentligen ingen virus utan en bakterie, och den kan vara livshotande. Infektionen är svårbehandlad och kan orsaka långvariga hälsoproblem, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Att hejda spridningen av MRSA och utveckla nya antibiotika har därför blivit ett centralt fokus inom folkhälsoarbetet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online