Allt fler forskningsresultat tyder på att kontinuerlig och långvarig exponering för ljus – i stället för de helt mörka kvällar och nätter som människan ursprungligen levde under – har negativa hälsoeffekter som vi inte känt till förr på senare tid. Inga studier har gjorts på människor där deltagarna utsätts för ljus oavbrutet i flera dagar i sträck, eftersom det skulle vara oetiskt, men många djurstudier tyder på att åtminstone några timmars totalt mörker per dygn är nödvändigt för optimal hälsa.
Problemet är att ljus som träffar ögats näthinna, även genom slutna ögonlock, hämmar kroppens produktion av melatonin – ett hormon som styr god sömn, reglerar produktionen av andra hormoner och deltar i en rad andra viktiga kroppsfunktioner.
Enligt George Brainard, professor i neurologi vid Jefferson Medical College, kan exponering för ljus under natten störa kroppens dygnsrytm, som talar om för oss när det är dags att sova och när vi ska vakna. Dygnsrytmen styrs i hög grad av melatoninproduktionen. Störningar kan leda till en rad sömnproblem – inte bara insomni, utan även så kallad fördröjd sömnfas, där en person endast kan somna mycket sent på natten och därefter har svårt att vara helt vaken i tid för arbete eller skola.
Hämmad melatoninproduktion verkar dessutom utsätta kvinnor för onaturligt hög risk att utveckla bröstcancer. Journal of the National Cancer Institute har publicerat en studie som kopplar ökad exponering för ljus på natten till ökad förekomst av sjukdomen. Kvinnor som regelbundet arbetar nattskift, exempelvis kabinpersonal och industriarbetare, löper upp till 35 procent större risk att drabbas av bröstcancer. Blinda kvinnor, vars melatoninnivåer inte påverkas av ljus alls, har å andra sidan upp till 50 procent lägre bröstcancerfrekvens. Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC har numera klassificerat nattarbete som sannolikt cancerframkallande för människor.
Enligt Jaak Panksepp, psykobiolog och neurovetare vid Bowling Green State University, finns det belägg som tyder på ett samband mellan låga melatoninnivåer och autism. Forskning inom detta område är dock fortfarande begränsad, och mer studier behövs innan några säkra slutsatser kan dras.
Det är naturligtvis inte bara människan som påverkas av konstant eller stark ljusexponering – fåglar och växter drabbas likaså. Flyttfåglar desorienteras ofta av ljuskällor efter mörkrets inbrott och kraschar ibland med dödlig utgång. En annan, till synes mer oskyldig konsekvens av överbelysning är kraftiga algblomningar på sötvattensytor. Detta kan inte bara försämra dricksvattnets kvalitet för människor och djur, utan även rubba hela ekosystemet i sjöar och dammar – vilket i slutänden även kan påverka våra livsmedelskällor.
Ett av de mest effektiva sätten att undvika överdriven ljusexponering är att sova i ett helt mörkt rum. Det kan uppnås genom att dra för tunga, mörka gardiner eller persienner – så kallade blackout-ritningar – för fönstren på natten och stänga av alla artificiella ljuskällor i rummet, inklusive elektronik med lysande lampor och displayljus.
Det är också klokt att undvika nattarbete om möjligt, eftersom det innebär att man måste sova på dagen, när det är svårt att uppnå totalt mörker. Att regelbundet hålla sig uppe extremt sent bör dessutom undvikas, eftersom det förkortar den tid då du faktiskt kan sova i fullständigt mörker. Små förändringar i din kvällsrutin – som att dämpa belysningen några timmar före läggdags och skärma av skärmars blåa ljus – kan göra stor skillnad för både din sömn och din långsiktiga hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online