Vattenåtervinning handlar om att använda vatten mer effektivt genom att återanvända det på olika sätt. Filtrering, kemisk behandling, kanalanläggningar, återinsamlingssystem, gråvattensystem och många andra metoder används för att återvinna vatten. Vilken metod som väljs beror på de enskilda omständigheterna, exempelvis plats, avsedd användning och skala.
Det mesta vattnet som används för mänsklig konsumtion kommer antingen från ytvattenkällor, som sjöar och floder, eller från grundvattenkällor i form av akviferer. En minoritet får sitt vatten från glaciärsmältning eller avsalvningsanläggningar med omvänd osmos. Endast 2,5 procent av jordens vatten är sött, och av detta är hela 70 procent låst i form av is. Dricksvattenförsörjningen begränsas därmed till endast 0,75 procent av allt vatten på jorden. Det är därför ytterst viktigt att förvalta denna knappa resurs effektivt, och återvinning är en av de viktigaste åtgärderna för att säkerställa en trygg vattenförsörjning.
En stor andel av världens sjukdomar orsakas av konsumtion av förorenat dricksvatten. Maskar, bakterier och fekalt material i vattenkällor orsakar sjukdom och död runt om i världen. Antalet dödsfall som tillskrivs vattenburna sjukdomar är faktiskt större än antalet dödsoffer i alla krig som någonsin utkämpats. Idag dör en människa i princip varannan sekund till följd av förorenat dricksvatten. Genom lämpliga återvinningsmetoder behandlas och filtreras vattnet, vilket dödar bakterier och avlägsnar det fekala material som sprider sjukdomar.
I USA använder den genomsnittlige amerikanen mellan 300 och 380 liter vatten per dag. Det dagliga minimibehovet ligger på cirka 50 liter per person – under den nivån uppstår hälsoproblem. Många regioner i Kina, Indien och andra utvecklingsländer har endast tillgång till en bråkdel av det vatten som många i västvärlden tar för givet. Eftersom återvunnet vatten återanvänds minskar återvinningen mängden vatten som går till spillo.
På många håll är vatten en förnybar resurs, eftersom regnvatten successivt laddar upp grundvattnet. På många platser regnar det dock mindre än vad som förbrukas. Delar av Ogallala-akvifern, en av de största vattenresurserna i USA, har tömts så pass mycket att det numera inte är ekonomiskt försvarbart att pumpa upp vattnet. Akvifern är ändå avgörande för bevattning inom jordbruket över ett område på cirka 450 000 kvadratkilometer, och dess vatten bidrar till produktionen av en betydande andel av världens livsmedel. Effektiva återvinningsåtgärder kan bromsa utarmningen av många akviferer och öka chanserna till fortsatt skörd.
Använt vatten blir till avloppsvatten som innehåller många föroreningar, bland annat näringsämnen, bakterier och gifter. Mänskligt avfall samt jordbruksprodukter som gödsel och gödningsmedel hittar vägen till haven och fungerar där som näring. Dessa näringsämnen blir föda för alger, vilket ofta leder till så kallade algbloomningar. När näringsämnena tar slut dör algerna och börjar sönderdelas. Nedbrytningsprocessen förbrukar syre, vilket i sin tur kan få hela ekosystem att kollapsa. Resultatet kan bli massiva fiskdöden och blekt korallrev, med effekter som fortplantas uppåt i näringskedjan. Genom att filtrera och behandla avloppsvatten innan det återförs till naturen minskar återvinningen de skadliga effekterna och kan möjligtvis avvärja flera hotande miljökatastrofer.
Vattenåtervinning gynnar även miljön i stort. Mindre uttag av färskvatten innebär bevarade våtmarker, floder och sjöar, vilka är avgörande för biologisk mångfald. Samtidigt minskar energianvändningen, eftersom behandling och transport av återvunnet vatten ofta kräver mindre energi än att utvinna och rensa nytt vatten. I takt med klimatförändringar och växande befolkningar kommer vattenåtervinning att spela en alltmer central roll för en hållbar framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online