Innan medicinska eller kosmetiska produkter får släppas på marknaden måste forskare testa dem noggrant för att säkerställa att de inte skadar konsumenterna – och när det gäller läkemedel, att de faktiskt ger den önskade behandlingseffekten. Vid utveckling och testning av produkter används ofta laboratoriedjur. Djuren kan avlivas för att produkter ska kunna testas på deras vävnader, eller hållas vid liv för att undersöka produktens effekter på en levande organism.
Oavsett metod har många människor etiska invändningar mot att använda djur som försöksobjekt och uppmanar forskarsamhället att använda alternativ närhelst det är möjligt. Här presenteras fyra alternativa metoder som kan minska eller helt ersätta behovet av djurförsök.
Datormodeller kan ofta förutsäga hur olika ämnen reagerar med varandra.
I många fall är det möjligt att skapa datorsimuleringar av kroppens system som visar effekterna av specifika sjukdomar eller behandlingar. Fördelen med datorsimuleringar är att de specifikt avser människor, vilket eliminerar risken att ett djur reagerar annorlunda på en produkt än vad en människa skulle göra.
Å andra sidan bygger datormodeller per definition på befintlig vetenskaplig kunskap och data, vilket begränsar deras förmåga att generera helt nya upptäckter. De fungerar alltså bäst som ett komplement till andra testmetoder.
En epidemiologisk studie, eller populationsstudie, analyserar beteendet hos stora grupper av människor för att hitta samband mellan livsstil och sjukdom. Epidemiologiska studier kan exempelvis påvisa korrelationer mellan kost och vissa cancerformer, eller mellan användningen av vissa produkter och förekomsten av specifika sjukdomar.
Epidemiologiska studier använder inte djur, men de är endast användbara efter att specifika produkter, eller åtminstone produktens ingredienser, redan finns på marknaden och används av ett stort antal människor. Metoden kan alltså inte användas för att testa helt nya produkter innan lansering.
In vitro-testning innebär att cell- och vävnadskulturer odlas utanför levande djur.
Ibland kan forskare testa ämnen på mänskliga vävnader i stället för på djur. De kan odla mänskliga celler i laboratorium och utföra tester direkt på den mänskliga vävnaden. In vitro-testning har två huvudsakliga fördelar: låg kostnad och det faktum att metoden visar hur ett ämne påverkar faktiska mänskliga celler.
Å andra sidan visar inte in vitro-testning vilken effekt en produkt kan ha på en hel levande organism, som är betydligt mer komplex än en petriskål full av cellkulturer. Resultaten behöver därför ofta kompletteras med andra undersökningar.
Om husdjur dör av naturliga orsaker kan deras ägare donera kropparna till vetenskapen.
Många djurrättsaktivister anser att tester på döda djur skulle vara etiskt försvarbara om laboratorierna fick tag på djurens kroppar på ett etiskt sätt. De uppmanar forskarsamhället att använda kroppar från djur som levt fritt i naturen eller som husdjur och som dött av naturliga orsaker.
De uppmanar även veterinärer som opererar djur att donera överbliven vävnad, såsom organ eller tumörer som tagits bort under operationer, till vetenskaplig forskning. Enligt detta synsätt skulle forskare dessutom kunna använda sig av djurvävnad som lämnats i naturen, exempelvis moderkakor som blivit kvar efter att ett djur fött.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online