Forskare klassificerar vanligtvis bakterier utifrån tre faktorer: bakteriernas behov av syre, deras reaktion på Gramfärgningstestet samt deras form. Formen är kanske det enklaste sättet att dela in bakterier i grupper – de kan se ut som klot, stavar eller spiraler. Det finns dock även undantag från dessa grundformer.
Klotformade bakterier kallas kocker eller koccoida bakterier, och forskarna ger dem mer specifika namn beroende på hur de delar sig. Om kockerna förblir fästa två och två kallas de diplokocker. Fäster de sig i grupper om fyra kallas de tetramer, och bildar de grupper om åtta – ofta i kubisk form – kallas de sarkiner.
Kockformade bakterier kan även anta andra mönster. Streptokocker bildar kedjor, medan stafylokocker saknar regelbunden form helt och klumpar ihop sig oregelbundet. Vissa typer av stafylokocker är mycket vanliga på människans hud.
Stavformade bakterier förekommer i många olika varianter. Vissa är böjda, medan andra liknar cigarrer, ovaler eller raka stavar. Precis som de klotformade bakterierna kan stavbakterier klassificeras ytterligare utifrån hur de delar sig. Diplobaciller forblir fästa ände mot ände och bildar par, streptobaciller bildar långa kedjor, medan kokobaciller saknar en tydligt avgränsad form.
En särskilt viktig grupp stavformade bakterier är de kvävefixerande bakterierna. Genom kemiska processer omvandlar dessa bakterier kvävgas från luften till ammonium – ett näringsämne som växterna i marken kan tillgodogöra sig. Utan dem skulle livet på jorden se helt annorlunda ut.
Spiralformade bakterier förekommer i tre olika former: vibrio, spirillum och spiroket. En vibrio ser ut som ett kommatecken – ett känt exempel är Vibrio cholerae, bakterien som orsakar kolera. En spirillum är däremot en tjock och stel spiral, medan spiroketen är tunn och smidig och kan röra sig vridande genom sin omgivning.
Med miljarder olika bakteriearter på och i jorden finns det givetvis fler former än de tre huvudtyperna. Bakterier kan exempelvis vara flikiga, stjärnformade, fyrkantiga, spolformade eller trådformade (filamentösa). De trådformade bakterierna har en praktisk användning – de används bland annat i reningsverk för att bryta ned föroreningar i avloppsvatten.
Bakterier som behåller sin form genom hela livscykeln kallas monomorfa, medan de som inte gör det kallas polymorfa eller pleomorfa. Pleomorfa bakterier, som Mycoplasma pneumoniae, kan anta flera olika former – till och med inom samma odling. Som namnet antyder orsakar Mycoplasma pneumoniae så kallad vandrande lunginflammation, en mildare form av lunginflammation. Bakterien är dessutom så liten att den i storlek liknar ett stort virus.
Bland övriga pleomorfa bakterier finns Rickettsia rickettsii, som orsakar bergfläckig feber (Rocky Mountain spotted fever), samt Bacillus anthracis, som orsakar mjältbrand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online