Näringskedjor och näringsvävar beskriver hur organismer inom en naturgemenskap är beroende av varandra för föda. De kan användas för att illustrera vilka effekter en arts frånvaro eller minskning får på hela ekosystemet. Varje organism i en näringsväv fyller en viktig funktion, och förändringar i en enda art kan utlösa en dramatisk kedjereaktion som sprider sig genom hela systemet. Center for Conservation and Biodiversity (CBC) vid American Museum of Natural History har konstaterat att hälsan hos alla arter på jorden i hög grad bestäms av de komplexa kopplingarna och interaktionerna mellan organismer samt de system de lever i.
CBC uppger att begreppet ”näringskedja”, definierat som en enkel födokedja, inte längre föredras av forskare. Den moderna termen för de komplexa födomönstren mellan arter i en biologiskt mångfaldig miljö är ”näringsväv”. Ekologer som studerar dessa system använder adjektivet ”trofisk” för att beskriva näringsrelationer. Det finns exempelvis en trofisk interaktion mellan rävar, fåglar och daggmaskar, eftersom fåglarna äter daggmaskar medan rävarna äter både fåglar och deras ägg.
Särskild vikt läggs vid ekosystemets så kallade nyckelarter. En nyckelart, ofta ett rovdjur, har en avgörande inverkan på näringsväven även när den förekommer i små mängder, eftersom den håller tillbaka andra arter som annars skulle konsumera för mycket av en vital resurs som träd och annan växtlighet. När vargar återintroducerades i nationalparken Yellowstone ledde det enligt organisationen Keystone Conservation till att livsmiljöerna för sångfåglar återställdes. Fågelbestånden frodas nu i parken eftersom vargarna minskat antalet wapihialgar, ett hjortdjur som tidigare hade överbetat vide- och poppelträd.
För att visa vad som händer när en näringskedja störs kartlade CBC ett algskogsekosystem med och utan havsutter, för att påvisa de negativa effekterna av rovdjurets frånvaro. Havsuttern, en notoriskt hungrig nyckelart, livnär sig på sjöborrar – djur som påverkar ekosystemet kraftigt genom de enorma mängder tång och ryggradslösa djurs rester de konsumerar. Allt som påverkar sjöborrsbeståndet påverkar därför direkt hela livsgemenskapen i tångskogen.
När havsutter finns på plats hålls sjöborrarna i schack och tångskogen frodas. Tyvärr har späckhuggare börjat ta havsutter, sedan deras föredragna byte, sjölejonen, minskat i antal. Detta har lett till en kraftig nedgång av havsuttpopulationerna i vissa vatten utanför Alaska, vilket i sin tur resulterat i karga, tängelösa ekosystem dominerade av svällande bestånd av sjöborrar.
I tidskriften Journal of Animal Ecology skriver ekologerna Anna Eklöf och Bo Ebenman att förlusten av en art ur en ekologisk gemenskap kan utlösa en kaskad av sekundära utdöenden. Forskarna fann att enkla samhällen är mer sårbara för artsförluster än komplexa sådana. Den vanligaste orsaken till sekundära kaskadutdöenden är en så kallad direkt botteneffekt, där konsumenter dör ut helt enkelt för att det inte finns något kvar för dem att äta.
Ett exempel som rapporterats av National Geographic News visar att klimatförändringar gynnade skogstillväxt, vilket skuggade bort lågväxande växtarter genom att blockera solljuset. Mammutar som var beroende av dessa växter som föda dog därför ut.
En rad experiment som leddes av forskaren S.R. Carpenter visade att statistiska metoder kan användas för att identifiera tidiga tecken på att ett ekosystem genomgår katastrofala förändringar. Statistiker kan exempelvis registrera hur snabbt en art återhämtar sig efter en händelse som minskar eller ökar dess bestånd, och avgöra om den takten förändras markant över tid.
Enligt studien, som publicerades 2011 i tidskriften Science, är forskarnas resultat viktiga eftersom störningar i en ekologisk gemenskap så småningom kan leda till storskaliga negativa effekter på livsviktiga resurser som vatten, fisk, skogar och betesmarker.
Näringsvävarna visar tydligt att ingen art lever isolerat. Att skydda nyckelarter, bevara komplexa ekosystem och övervaka tidiga varningssignaler är därför avgörande verktyg för att förebygga irreversibla skador på naturens känsliga balans.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online