Förorenat dricksvatten är ett allvarligt hälsoproblem. Även om offentligt dricksvatten testas regelbundet för föroreningar som höga nitrathalter, och åtgärder vidtas för att hålla vattnet säkert att dricka, kan privata brunnar och andra vattenkällor utveckla höga nitrathalter innan problemen hinner upptäckas och åtgärdas. Att dricka vatten med förhöjda nitrathalter kan utgöra en allvarlig hälsorisk.
Nitrat bildas när kväve, oftast från ammoniak, kommer i kontakt med syrerikt vatten. Ämnet förekommer naturligt i växter och många grönsaker, och en genomsnittlig vuxen konsumerar vanligtvis mellan 20 och 70 milligram nitrat per dag. Denna mängd betraktas inte som skadlig så länge den intas som en del av en balanserad kost. Nitrat finns även naturligt i vatten i halter under en milligram per liter, vilket inte heller anses farligt.
Höga nitrathalter kan uppstå när vattnet utsätts för föroreningar som konstgödsel, djurgödsel, mänskligt avfall eller stora mängder nedbrytande växtmaterial. Enligt lag måste nitrathalten i offentliga vattenkällor hållas under 10 mg per liter, och samma gränsvärde rekommenderas för privata källor.
Höga nitrathalter i dricksvatten utgör störst risk för spädbarn och små barn. Spädbarn som exponeras för nitratförorenat vatten kan utveckla metemoglobinemi, ofta kallad blåbarnssjukan, en sjukdom som hindrar blodcellerna från att frigöra syre till kroppens vävnader. Detta gör att barnets hud får en blå eller lavendelfärgad ton och kan i värsta fall leda till koma eller död.
Mammor som dricker vatten med höga nitrathalter kan överföra ämnet till sina barn via amningen. Gravida kvinnor som konsumerar sådant vatten löper dessutom ökad risk för fosterskador hos det ofödda barnet. Personer med vissa sjukdomar, exempelvis hjärtsjukdom eller cancer, är också extra känsliga för de toxiska effekterna av höga nitrathalter och riskerar att deras tillstånd förvärras.
Barn, särskilt spädbarn under sex månader, ska aldrig få dricka vatten med höga nitrathalter (över 50 mg) under några omständigheter. Gravida kvinnor och ammande mödrar med barn under sex månaders ålder bör undvika att dricka vattnet dagligen.
Spädbarn bör kontrolleras regelbundet för tecken på hudmissfärgning, som vanligtvis syns först på händer och fötter eller runt munnen. Om huden börjar anta en blå eller grå nyans ska läkarhjälp sökas omedelbart.
Vuxna kan i allmänhet konsumera mindre mängder nitratförorenat vatten utan större hälsorisker, men den dagliga konsumtionen bör hållas till ett minimum. Observera att det förorenade vattnet aldrig får kokas – kokning koncentrerar nämligen nitratet och förstärker därmed dess negativa effekter.
Föroreningskällan bör identifieras snarast möjligt för att minska risken för långvarig exponering. Om det finns gödsel eller djuravfall på fastigheten kan felaktig hantering ligga bakom föroreningen. Andra möjliga orsaker är defekta brunnar, läckande septiktankar eller överdriven användning av konstgödsel. Lyckas man inte lokalisera och åtgärda föroreningskällan på egen hand bör den lokala miljö- och hälsoskyddsmyndigheten kontaktas för råd och ytterligare provtagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online