Varje år dör cirka 2 000 människor världen över till följd av blixtnedslag, enligt National Geographic. Även om många förknippar blixtar med kraftiga åskväder är detta elektriska fenomen betydligt vanligare än de flesta tror. Uppskattningsvis slår 100 blixtar ner på jordens yta varje sekund. Ett så farligt väderfenomen är väl värt att lära sig mer om – både för att förstå hur blixten fungerar och hur man bäst skyddar sig.
Det finns flera olika typer av blixtar. Den mest kända är moln-till-mark-blixten, som lämnar molnen på himlen och sträcker sig ner mot marken i ett taggigt, stegvis format mönster.
Intracloud-blixt, även kallad moln-till-moln-blixt, uppstår när blixten aldrig lämnar det moln den bildades i, eller när den hoppar över till ett intilliggande moln. Enligt Mother Nature Network utgör ungefär tre fjärdedelar av alla blixtar denna typ.
En särskilt farlig variant är den så kallade blixten från klar himmel ("bolt from the blue"). Medan de flesta blixtar är negativt laddade är denna typ positivt laddad och skjuter ut från molnets övre regioner, där den sedan söker sig till ett negativt laddat objekt på jorden. Enligt Mother Nature Network kan en blixt från klar himmel färdas upp till 48 kilometer från sitt ursprungsmoln – vilket gör att den kan slå ner långt ifrån där åskan syns.
Blixt är en form av elektricitet och är därför extremt het. Varje blixt kan innehålla upp till en miljard volt, rapporterar National Geographic, och ett enda blixtnedslag kan värma upp luften runt omkring till temperaturer som är fem gånger hetare än solens yta. Det är denna plötsliga, intensiva uppvärmning som orsakar det kraftiga åskmullret vi hör.
Blixt attraheras av elektriskt laddade objekt, enligt National Geographic. Är blixten negativt laddad dras den till ett positivt laddat objekt på marken. När de två laddningarna möts bildas den elektriska ström som utgör själva blixtnedslaget.
Ju närmare det laddade objektet befinner sig blixtens stegvisa ledare (så kallad "stepped leader"), desto lättare är det för blixten att dras dit. Det är på detta sätt som människor, telefonstolpar, träd, byggnader och andra föremål kan bli träffade.
Trots den utbredda myten kan blixten alltså mycket väl slå ner på samma plats två gånger, enligt National Geographic. Om blixten dras till samma elektriskt laddade objekt på jordytan kan den stegvisa ledaren skapa samma ström igen och få objektet att träffas en gång till. Höga byggnader som Empire State Building i New York träffas exempelvis av blixtar flera gånger varje år.
Om du hör åskan är du nära nog för att kunna träffas av en blixt. Sök skydd i en fast byggnad eller en bil med stängt tak, undvik öppna fält, ensamstående träd, höga föremål och vatten. Vänta dessutom minst 30 minuter efter det sista åskmullret innan du återupptar dina utomhusaktiviteter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online