Trematoder, ofta kallade sugmaskar, är en klass inom plattmaskarna (Platyhelminthes) som lever som parasiter i tarmarna hos människor och andra djur. Infektioner uppstår oftast genom att man äter otillräckligt tillagad fisk, skaldjur eller växter som innehåller larver, eller genom att bada i förorenat vatten. Trematoder är platta maskar med ett tjockt ytterhölje samt en eller flera sugkoppar eller krokar som de använder för att fästa sig i värdens vävnader. Den som reser utanför USA gör klokt i att lära sig mer om dessa parasiter i förväg.
Blodsugmaskar lever framför allt i blodkärlen hos vattendjur i Sydostasien, Nordafrika och andra tropiska områden. En enda mask kan producera hundratusentals ägg, vilket får värdens blodkärl att sprängas. Blod och ägg läcker då ut i tarmen och stöts ut med avföringen. Hälsoproblemen inleds i det ögonblick larverna tas upp, exempelvis via maten.
När trematodernas ägg kommer ut i vatten utvecklas de till fritt simmande larver som letar efter en värd, oftast en snäcka. Snäckan fungerar som mellanvärd där maskarna förökar sig könlöst, vilket ger upphov till nya maskar som släpps ut i vattnet igen. Människor som badar i infekterat vatten i utvecklingsländer drabbas därför relativt ofta. Larverna borrar sig genom huden och tar sig vidare in i blodkärlen, varifrån de vandrar till hjärta, lungor och tarmar. När de väl nått ett organ lever de kvar som adulta maskar och gör människan allvarligt sjuk.
Vissa sötvattensfiskar i Asien och kring södra Stilla havet – exempelvis i Kina, Korea, Vietnam, Taiwan och Japan – kan bära på den mänskliga levermasken. Stone moroko och graskarp är de viktigaste smittkällorna för levermaskinfektion hos människor. I princip alla fiskätande ryggradsdjur kan fungera som värd för denna farliga parasit.
Människor som smittats av sugmaskar blir ofta kraftigt försvagade och kan dö, antingen direkt till följd av parasiten eller på grund av andra sjukdomar som kroppen inte längre klarar av att motstå. År 2011 fanns endast två typer av blodsugmaskar i USA:s sjöar och vattendrag, där fisk och vattenfåglar utgör de primära värdarna. Dessa maskar har ännu inte anpassat sig till att parasitera människor och kan inte överleva i människokroppen – trots upprepade försök. När de försöker tränga genom huden orsakar de istället ett kliande hudutslag som kallas vattenklåda (cercariell dermatit), på engelska "swimmer's itch".
Lungmasken förekommer i Japan, Korea, Kina, Filippinerna, Indonesien samt i delar av Afrika och Sydamerika. Parasiten lever i krabbor och flodkräftor, som i sin tur äts av människor som då smittas. Väl inne i lungorna kapslar sig masken in i bindväv och bildar en fast kapsel. En lunginfektion orsakad av lungmask liknar ofta tuberkulos, vilket kan försvåra diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online