
Brunnsvatten kan vara ett kostnadseffektivt alternativ till kommunellt vatten, men friheten från vattenavgifter kommer med ett eget ansvar: ditt vatten testas och behandlas inte automatiskt för att göra det drickbart. Det är därför upp till dig som brunnägare att regelbundet låta analysera vattnet. Vilka och hur många föroreningar som finns i vattnet varierar beroende på var brunnen ligger och vilka potentiella föroreningskällor som finns i området.
Många bostäder i landsbygdsområden har egna vattenbrunnar. Som ägare ansvarar du själv för underhållet av både brunn och pump. Hur djup brunnen behöver vara avgörs av grundvattennivån – vissa brunnar når bara några meter under markytan, medan andra går mer än 25 fot (cirka 7,5 meter) ner i marken. En pump suger upp vattnet genom ett rör, och i många moderna system leds vattnet vidare till en lagringstank.
Brunnens konstruktion är avgörande för vattenkvaliteten. Sprickor i rören kan släppa in föroreningar, och en brunn som utsätts för backflöde från avlopp eller översvämningar riskerar att bli kontaminerad.
De föroreningar som finns i grundvattnet runt din brunn återfinns även i själva brunnsvattnet. I jordbruksområden handlar det ofta om bekämpningsmedel, gödningsmedel eller djurexkrementer. Ligger brunnen nära en fabrik kan avrinning från anläggningen sippra ner i grundvattnet. Även jordarter med höga halter nitrater eller andra kemikalier kan förorena vattentäkten. Kontakta ditt lokala kommunala vattenverk för att ta reda på vilka föroreningar som är vanliga i just ditt område.
Vid en vattenanalys kontrolleras flera olika ämnen, bland annat spår av mänskligt eller animaliskt avfall. Låga halter koliforma bakterier kan förekomma, men dessa fungerar främst som en indikator på andra föroreningar. Vissa biprodukter från vattendesinfektion, såsom bromit och klorit, kan också påvisas, eftersom de kemikalier som tillsätts för att döda bakterier blir kvar i vattnet.
Även kemikalier från fabriksutsläpp och bekämpningsmedel kan förekomma, liksom naturliga mineraler som läcker in i grundvattnet. Radon är ytterligare ett ämne som vattnet bör testas för.
För enskilda brunnar finns ofta inga statliga regler – ansvaret ligger helt på ägaren. Låt därför analysera ditt vatten minst en gång per år, och oftare om du bor i ett område med många föroreningskällor. Testa även vattnet när något känns annorlunda, till exempel om färgen förändras eller om vattnet börjar lukta illa.
Har brunnen länge visat goda värden men plötsligt uppvisar höga halter föroreningar bör rör och pump kontrolleras för att säkerställa att de fortfarande är hela och fungerar som de ska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online