I många år har vi hört att jordens medeltemperatur stiger. En ökning på några få grader kanske inte verkar särskilt mycket i de flesta delar av världen, men det beror på att de flesta platser inte är lika känsliga för temperaturförändringar som polarregionerna, där omfattande skador redan har drabbat både landmassor och vilda djur. Dessutom är inte människan lika känslig för temperaturförändringar som många andra arter.
Eftersom polarisarna består av is är deras existens starkt beroende av en stabil temperatur. Det var här som den globala uppvärmningen först började göra sig påmind, och de polara regionerna har upplevt en högre temperaturökning än stora delar av resten av världen. Enligt National Geographic skulle smältningen av polarisarna, liksom stora delar av Grönland, kunna leda till att havsnivån stiger mellan 18 och 58 centimeter. Det innebär dessutom att arter som lever i regioner med extrema klimatförändringar tvingas migrera eller anpassa sig för att överleva.
Den ekvatoriella regionen är naturligt sett planetens varmaste område och har också upplevt en temperaturökning. Liksom vid polerna måste många växter och djur migrera till svalare trakter för att överleva – antingen upp i bergen eller längre norrut. Eftersom ekvatorn dock har mycket små temperaturskillnader mellan årstiderna är många av de arter som lever där inte lika väl rustade att migrera som andra djur som gör det säsongsmässigt. Enligt Science Magazine har detta redan lett till en del utdöenden.
I regnskogarna, som hyser ett enormt antal arter, är den biologiska mångfalden mycket känslig för ökad värme, vilket har hotat ännu fler sköra arter. Om de inte kan anpassa sig till de högre temperaturerna kommer de att dö ut.
Trots att jorden har upplevt en allmän uppvärmning finns det delar av världen som faktiskt blivit kallare, samtidigt som polerna och ekvatorn blivit varmare. Europa hade exempelvis, fram till december 2010, upplevt de lägsta temperaturerna och de kraftigaste snöfallena under hela det senaste århundradet. Vissa forskare hävdar dessutom att Europa är på väg mot en ny istid och att kontinenten riskerar att drabbas av översvämningar efter en rad torkperioder.
Många anser det troligt att de stigande temperaturerna hänger samman med de alltmer våldsamma stormar som ses runt om i världen, även om detta aldrig har bevisats. Forskare har dessutom föreslagit att högre temperaturer kan leda till störningar i beroendeförhållanden mellan arter, till exempel mellan blommor och insekter. Blommornas fortplantning skulle bli resultatlös om de blommade för tidigt, innan insekterna hunnit aktivera sig som pollinatörer.
Den globala uppvärmningen får sina tydligaste konsekvenser i världens mest känsliga ekosystem – från smältande polarisar till hotade regnskogsarter. Även om vissa regioner tillfälligt kan uppleva kallare förhållanden pekar forskningen på att den långsiktiga trenden är oroande. Att förstå dessa nackdelar är avgörande för att kunna vidta åtgärder som skyddar både naturen och mänsklighetens framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online