Radon är en radioaktiv gas som kan tränga in i ditt hem via grunden eller via dricksvatten från egen brunn. Enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) bör radonhalterna i bostaden sänkas om de överstiger 4 pikokurie per liter. Med rätt åtgärder kan radonreducerande system minska halterna med upp till 99 procent.
Vilken metod som passar bäst beror på radonhalten, kostnaden, storleken på ditt hem och vilken typ av grund huset har. Vissa system hindrar radonet från att ta sig in, medan andra minskar halterna efter att gasen redan kommit in. Har huset olika grundtyper under olika delar kan det bli nödvändigt att kombinera flera metoder.
För hus med källare eller platta direkt på marken är markundertryckning den vanligaste metoden. Tekniken suger ut radon från marken under huset, leder bort det via ett rör och späder ut det utomhus. Det finns flera varianter: blockväggssug, sug i dräneringsrör, sug i pumpbrunn och underplattesug.
Har huset en grund av ihåliga betongblock kan blockväggen undertryckas så att radonet sugs ur blockens hålrum. Enligt EPA kombineras den här metoden ofta med underplattesug för bästa effekt.
Många hus har dräneringsrör eller perforerade rör under grunden som leder bort regnvatten. Genom att koppla ett sug till dessa rör kan radonhalterna sänkas effektivt.
Har du en pumpbrunn som avleder vatten under huset kan den täckas till och användas som anslutningspunkt för ett radonsugsrör.
Underplattesug kan vara antingen aktivt eller passivt. EPA bedömer aktivt underplattesug – även kallat underplattedepressurisering – som den mest tillförlitliga metoden. Sugrör förs genom golvet ner i makadam eller jordlager, och en fläkt drar upp radonet och släpper ut det i ytterluften. Samtidigt skapas ett undertryck under plattan, vilket hindrar ny gas från att tränga in.
Passivt underplattesug utnyttjar i stället naturliga luftströmmar och tryckskillnader för att dra ut radon under huset. Det kräver ingen fläkt men är oftast mindre effektivt.
Har huset krypgrund kan en entreprenör täcka jordgolvet med tjock plastfolie och sedan använda ett ventilationsrör med fläkt för att suga ut radonet under folien. Metoden kallas submembransug.
Ett annat alternativ är aktiv krypgrundsdepressurisering, där en fläkt suger luft direkt ur krypgrunden. Enligt EPA är den metoden inte lika effektiv som submembransug, och den kräver att krypgrunden tätas mot resten av huset. Avgaser från förbränningsapparater kan också påverka resultatet negativt. Du kan även sänka radonhalten med ventiler och fläkt i krypgrunden, men då behöver du isolera apparater, rör och avloppsledningar mot kylan.
Utöver ovanstående finns flera kompletterande lösningar: värmeåtervinningsventilation, trycksättning av hemmet eller enskilda rum, naturlig ventilation samt tätning.
En värmeväxlare eller ett ventilationsaggregat med värmeåtervinning (HRV) tillför utomhusluft som antingen kyls eller värms upp innan den kommer in i huset. Aggregatet kan användas för att ventilera enbart källaren eller hela bostaden.
Genom att med en fläkt blåsa in luft i källaren eller ett rum skapas ett övertryck som gör det svårare för radon att tränga in i bostadsytorna. EPA påpekar dock att trycket kan vara svårt att hålla konstant över tid.
Att helt enkelt öppna dörrar, fönster och ventiler på nedervåningen sänker radonhalten – men bara tillfälligt.
Att täta sprickor i grunden minskar radonflödet in i huset, men sprickorna kan vara svåra att hitta. När huset sjunker och sätter sig kan dessutom nya läckagevägar uppstå.
Radon i vattenförsörjningen kan vara farligt eftersom gasen frigörs till luften. Dusch och annat vattenanvändande ökar risken för att andas in radon. Kontakta din vattenleverantör för att ta reda på om de renar grundvattnet från radon. Har du egen brunn kan du använda punktbehandling vid tappstället eller vid inloppet till huset.
Punktbehandling vid inloppet omfattar beluftningssystem, filter eller granulerat aktivt kol. System som bara behandlar vattnet vid ett enskilt tappställe tar bort radon där, men minskar inte halterna från alla vattenkällor i hemmet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online