Användningen av kärnenergi för elproduktion har både fördelar och nackdelar. År 2007 fanns det totalt 439 kärnkraftverk i drift i 30 länder världen över. Frankrike är det land som producerar den största andelen av sin el med kärnenergi – hela 80 procent – medan USA ligger på drygt 20 procent. De flesta kärnkraftverk som är under byggande finns i Ryssland och Kina.
Enligt Wall Street Journal planerar Kina, som idag får endast 2 procent av sin el från 11 reaktorer, ett massivt utbyggnadsprogram av kärnkraft och kan komma att ta en ledande position globalt när det gäller utvecklingen av banbrytande kärnteknologi. Landet planerar nämligen att bygga tre gånger fler kärnkraftverk än resten av världen tillsammans.
Den främsta fördelen med kärnenergi är att den är ren. Vid driften av kärnkraftverk släpps det ut mycket lite eller inga växthusgaser alls – gaser som fångar upp värme i atmosfären och driver på den globala uppvärmningen. Koldioxid, den växthusgas som bidrar mest till klimatförändringarna, kommer främst från förbränning av fossila bränslen som kol, gas och olja.
Som exempel härleder Kina idag 83 procent av sin el från fossila bränslen, varav största delen är kol – det allra sämsta förorenande bränslet. En utbyggnad av kärnkraft skulle kunna eliminera en betydande mängd föroreningar i detta hårt belastade land.
Till skillnad från energi från fossila bränslen är kärnenergi en hållbar energikälla. Världen riskerar inte att ta slut på uran – ämnet som används för att starta den kärnreaktion som i slutänden producerar elektriciteten – på samma sätt som fossila bränslena kommer att ta slut. Detta gäller särskilt om kärnavfall återvinns, vilket förväntas ske i de mest avancerade kärnkraftverken.
En ytterligare fördel är kostnaden. När ett kärnkraftverk väl är i drift och de höga byggkostnaderna har återbetalats blir priset för att producera el lägre än vid produktion med fossila bränslen.
Rädslan för framtida olyckor – som skulle kunna upprepa tidigare katastrofer, som haveriet vid Three Mile Island i Pennsylvania 1979 och katastrofen i Tjernobyl i Ukraina 1986 – är kanske den största nackdelen med kärnkraftverk. Ingen dog i reaktorhärdsmälta vid Three Mile Island – härdens är den tungt inkapslade behållaren där den kärnkedjereaktion som krävs för elproduktion äger rum – men radioaktivt material läckte ut och orsakade allvarliga sjukdomar.
Ännu värre var det vid Tjernobylkatastrofen, där 31 arbetare miste livet och otaliga andra drabbades av allvarliga sjukdomar. Dessa olyckor tillskrevs dock bristfälligt utbildad personal, och risken för liknande händelser är betydligt lägre idag tack vare säkrare kärnkraftverk som konstruerats med redundanta system för kylning, inneslutning och nödstopp.
Hanteringen av kärnavfall förblir ett olöst problem. Enligt Greenpeace finns det fortfarande ingen lösning på frågan, och risken för radioaktiv kontaminering av luft och vatten kvarstår. Mer forskning behövs på området.
Radioaktivt avfall förvaras vanligtvis i kyldammar vid kärnkraftsanläggningen i 30 till 50 år, varefter det grävs ner djupt på annan plats där det kan förvaras i 1 000 år – den tid som radioaktiviteten i använt bränsle består. Beroende på exponeringsgrad kan strålning orsaka brännskador, strålningssjuka, cancer och död.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online