
Det är avgörande att giftigt avfall kasseras på rätt sätt för att minska risken att farliga föroreningar sprids till luft, jord och dricksvatten. Giftigt avfall kan behandlas för att förändra dess fysiska, kemiska eller biologiska egenskaper och därmed minska hotet mot miljön. Enligt Environmental Protection Agency (EPA) kan giftigt avfall förbrännas, placeras i eller på land i anläggningar för slutlig deponering, eller injiceras i underjordiska brunnar.
Förbränning, eller incinering, förstör farliga organiska komponenter och minskar avfallets volym. Enligt EPA kasserades mer än 3,1 miljoner ton farligt avfall genom förbränning år 2005. Metoden kan användas för både fast och flytande giftigt avfall.
Incerineringsugnar bränner det giftiga avfallet och används för fullständig avfallsförstöring. Eftersom metaller inte kan förbrännas är metoden dock ineffektiv för metallhaltigt giftigt avfall. Pannor och industriella ugnar kan dessutom användas för att återvinna energi ur avfallet i form av ånga, uppvärmd vätska eller uppvärmd gas.
Förbränningsmetoder regleras enligt Clean Air Act, en lagstiftning som skyddar miljön och människors hälsa från luftföroreningar genom att sätta gränser för utsläpp av luftburna föroreningar.
Anläggningar för giftigt avfall är utformade för att permanent omsluta avfallet och förhindra att föroreningar läcker ut i miljön. Metoderna för landdeponering omfattar deponier, ytdammar, avfallshögar och markbehandlingsenheter.
EPA driver programmet Land Disposal Restrictions, som säkerställer att giftigt avfall behandlas korrekt innan det deponeras på land. Dessa restriktioner minimerar de farliga effekterna som giftigt avfall kan ha på både miljön och den mänskliga hälsan.
Flytande giftigt avfall kasseras ofta via underjordiska injektionsbrunnar. Eftersom metoden kan påverka dricksvattnet regleras injektionsbrunnar noggrant av programmet Underground Injection Control (UIC), som lyder under Safe Drinking Water Act.
UIC övervakar alla aspekter av injektionsbrunnar – inklusive placering, konstruktion, drift, tillståndsgivning och stängning – för att förhindra att giftiga föroreningar når vattenkällorna. Programmet håller även statliga tillsynsmyndigheter samt ägare och operatörer av brunnar informerade om säker drift, vilket bidrar till att skydda underjordiska dricksvattenresurser från kontaminering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online