Lysrör har använts i nästan ett sekel tack vare sin höga energieffektivitet. I stället för att värma upp en tråd, som en glödlampa gör, agiterar lysröret kvicksilverånga för att skapa ljus. Lysrör är dyrare i inköp, men eftersom de förbrukar betydligt mindre el blir de oftast ett ekonomiskt smartare alternativ till glödlampor över tid.
De lägre driftskostnaderna gör lysrör också attraktiva ur miljösynpunkt – men den fördelen kan delvis motverkas av att lamporna innehåller kvicksilver, ett starkt giftigt ämne. Det är därför uttjänta lysrör klassas som farligt avfall och måste hanteras på rätt sätt.
En lysrörslampa innehåller endast en liten mängd kvicksilver, vanligtvis mellan 3,5 och 15 milligram. Ändå är kvicksilver ett mycket giftigt grundämne som har kopplats till neurologiska skador, särskilt hos små barn och foster. Människor kan utsättas för farliga kvicksilvernivåer via mat, dricksvatten eller luftburna partiklar.
Risken är inte teoretisk. Minst 3 000 personer dog eller drabbades av allvarliga neurologiska skador i Japan mellan 1932 och 1968, efter att företaget Chisso under decennier dumpat kvicksilver i Minamatabukten – en av historiens svåraste industriella förgiftningar.
De flesta lysrör som kastas i hushållssoporna hamnar antingen på soptipp eller i förbränning, där små mängder kvicksilver frigörs när lamporna krossas. USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) har uppskattat att runt 670 miljoner lysrör kastas varje år, vilket motsvarar ett utsläpp av 2 till 4 ton kvicksilver i miljön – enbart från lampor som slängs felaktigt.
När kvicksilver släpps ut i naturen samlas det ofta i sjöar och hav, där det omvandlas till metylkvicksilver och tas upp av levande organismer. En av de vanligaste exponeringsvägarna för människor är därför fiskkonsumtion.
Amerikanska livsmedelsmyndigheten (FDA) rekommenderar att gravida kvinnor, ammande mödrar och små barn undviker fiskarter med höga kvicksilverhalter. Det gäller framför allt rovfisk högt upp i näringskedjan, såsom haj och svärdfisk, som ackumulerar mest kvicksilver.
En studie från 2008, utförd av Maines myndighet för sanering och avfallshantering, visade att en trasig kompaktlysrörslampa kan avge upp till 100 000 nanogram kvicksilver per kubikmeter luft – långt över normalnivån på cirka 300 nanogram per kubikmeter.
Studien rekommenderade uttryckligen att man inte använder dammsugare för att städa upp efter en sönderbruten lampa, eftersom det sprider kvicksilvret ytterligare. Rätt åtgärd är i stället att:
Forskarna avrådde också från att använda lysrör i rum där små barn eller gravida kvinnor vistas regelbundet.
I många länder, däribland Sverige, är det lagstadgat att lysrör ska återvinnas och aldrig slängas i hushållssoporna. Lamporna ska lämnas till en kommunal återvinningscentral eller en butik som säljer lampor och tar emot dem som insamling.
Nästan alla delar av ett lysrör kan återvinnas och återanvändas – från glasröret och elektroniken till själva kvicksilvret, som kan renas och användas igen. Återvinningen kostar oftast ingenting för konsumenten.
Har en lampa gått sönder hemma? Lägg då försiktigt upp resterna i en liten, tättslutande behållare eller påse och lämna in den som farligt avfall, så att ingen kommer i kontakt med kvicksilvret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online