Modern smog orsakas av fotokemiska reaktioner mellan en blandning av människoskapade föroreningar, värme och solljus. När dessa faktorer kombineras under rätt omständigheter bildas smogens huvudkomponent: ozon. Denna färglösa gas finns naturligt i jordens övre atmosfär, där den fungerar som ett skyddande lager mot solens skadliga ultravioletta strålar. Men när ozon bildas nära marken kan det orsaka allvarliga hälsoproblem – och till och med skada grödor, träd och annan vegetation.
Det så kallade marknära ozonet bildas genom en kemisk reaktion när kvävedioxid och kolväten kombineras och reagerar med varandra i närvaro av solljus. De kemikalier som deltar i denna process släpps huvudsakligen ut i luften som avgaser från bilar, fabriker, kraftverk och till och med vissa konsumentprodukter. Temperaturen spelar också en avgörande roll för hur snabbt smog bildas och hur länge den består – ju högre temperatur, desto allvarligare blir oftast föroreningarna.
Smog innehåller visserligen en blandning av flera hälsoskadliga kemikalier, men ozon har visat sig ha den enskilt mest skadliga effekten på människokroppen. Exponering har kopplats till flera kortvariga hälsoproblem i lungorna. Enligt USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) irriterar ozon andningsorganen, försämrar lungfunktionen och förvärrar astma, samtidigt som det inflammerar och skadar lungans slemhinna. Forskare misstänker även att långvarig exponering kan försvåra tillstånd hos personer med mer allvarliga lungsjukdomar, som emfysem och kronisk bronkit.
Enligt Airnow.gov upplever personer som utsätts för marknära ozon ofta symtom som hosta, irritation i luftvägarna, snabb eller ytlig andning samt obehag i bröstet vid andning. Personer med astma kan drabbas av astmaanfall.
Det är dock viktigt att komma ihåg att skador från ozonexponering inte alltid ger tydliga symtom. Besvären kan till och med verka blekna med tiden, trots att lungorna fortsätter ta skada även efter att symtomen har försvunnit.
Enligt Airnow.gov finns det fyra grupper av människor som är särskilt känsliga för ozonexponering:
Aktiva barn utgör den högsta riskgruppen, eftersom de tillbringar större delen av sin tid utomhus och dessutom löper högre risk att ha astma. Den andra gruppen är vuxna som vistas utomhus för träning eller fysiskt arbete. Den tredje gruppen består av personer med luftvägssjukdomar, exempelvis astma, medan den fjärde gruppen omfattar individer som av naturliga skäl är extra känsliga för ozon.
År 1990 reviderade och utökade den amerikanska kongressen Clean Air Act i syfte att genomdriva bestämmelser som minskar luftföroreningar, däribland ozon. Lagen fastställde riktlinjer för att minska utsläppen och omfattade bland annat förändringar i bensinens sammansättning samt satsningar på alternativa bränslen som naturgas och el.
Lokala initiativ används också i kampen mot smog, exempelvis samåkning, trafikrestriktioner i trängselområden och utbyggnad av kollektivtrafiksystem. Tillsammans bidrar dessa åtgärder till renare luft och minskad exponering för skadligt marknära ozon.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online