
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som läcker ut ur marken genom sönderfall av grundämnena radium och uran – naturliga ämnen som finns i jordskorpan. Enligt den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) kan gasen tränga upp från marken till både vatten och luft och utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa. Risken är särskilt stor i dåligt ventilerade byggnader, där radonet kan ansamlas i inomhusluften.
Den allvarligaste hälsoeffekten av radonexponering är lungcancer. Enligt amerikanska National Cancer Institute är radon den näst största orsaken till lungcancer, endast överträffad av tobaksrökning. Den vanligaste sjukdomsbilden är bronkogen lungcancer, vilket omfattar stortcellskarcinom, småcellig cancer, adenokarcinom och skivepitelcancer.
USA:s cancerinstitut uppskattar att mellan 15 000 och 22 000 människor dör varje år i landet till följd av lungcancer orsakad av radon.
När radon andas in avger gasen små radioaktiva partiklar under sitt sönderfall. Dessa partiklar skadar de friska cellerna i lungvävnaden, vilket gör att cellerna börjar dela sig felaktigt – en process som så småningom leder till cancerutveckling.
Utöver lungcancer kan radonexponering även orsaka flera andra sjukdomar i luftvägar och lungor. Många av dessa är kroniska och går inte att bota, utan kan endast hanteras och lindras genom behandling. Bland dessa sjukdomar finns:
På grund av sin radioaktivitet kan radon även skada reproduktionsvävnad, arvsanlag (DNA) samt foster hos gravida kvinnor. Under sönderfallet avger radon alfastrålning som kan skada cellernas DNA och störa den normala celldelningen. Forskare vid University of Minnesota School of Public Health har konstaterat att kromosomavvikelser och DNA-skador kan uppstå hos exponerade personer.
Om en gravid kvinna exponeras för radon och gasen tas upp i blodet, passerar den moderkakan och når det växande fostret. Exponering tidigt i graviditeten kan leda till missfall. Senare under graviditeten kan radon orsaka hjärnskador hos fostret, vilket i sin tur kan leda till en intellektuell funktionsnedsättning hos barnet.
Eftersom radon varken kan ses, lukta eller smakas är mätning den enda sättet att upptäcka höga halter. I Sverige rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärder vidtas om radonhalten i bostäder överstiger referensvärdet 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Vanliga åtgärder är förbättrad ventilation, tätning av golv och grund samt radonsug, som leder bort gasen innan den hinner tränga in i huset.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online