Kartonglådor tar enormt mycket plats i både hushållsavfall och företagens sopor. Många kommuner erbjuder lokal insamling eller återvinningsstationer där gamla lådor kan lämnas in. Men vad händer egentligen efter det? Återvinningsprocessen består av blötläggning och uppmalning till massa, blandning med nytt material samt tillverkning av platta mattor som sedan formas till nya lådor.
Återvinningen av kartong vid ett pappersbruk inleds med att lådorna blötläggs i vatten och omrörs kraftigt. Detta löser upp och försvagar fibrerna, vilket skapar en pappersmassa som är redo för nästa steg.
Därefter renas massan från föroreningar som metallklammer, tejp och tryckfärg. Kemikalier tillsätts, liksom färsk massa tillverkad av träflis. Denna blandning utgör wellpappens vågiga mellanlager. Genom att blanda mer ny massa med de återvunna pappersfibrerna framställs även täckpappret, som utgör lådornas plana ytter- och insidelager.
På kartongfabriken korrugeras, alltså krysstras, mellanlagret med hjälp av specialmaskiner. Täckpappret limmas sedan fast på båda sidor om mellanlagret, vilket resulterar i stora, platta mattor av wellpapp. Tillverkaren trimmar och rynkar slutligen mattorna så att de lätt kan viks ihop till lådor.
Kunderna köper de återvunna mattorna och formar dem till nya lådor som används för att packa och frakta sina produkter. På så sätt börjar kretsloppet om igen.
Kartong kan återvinnas upp till fem gånger, men för varje massprocess blir fibrerna kortare. Så småningom är de så försvagade att de helt enkelt faller sönder. Kartong som inte längre klarar att bli nya lådor får ett annat liv – den används till exempel i brevpapper, strömaterial för djur och till och med likkistor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online