
Luftföroreningar inomhus uppstår när förorenande ämnen samlas i ett utrymme på grund av otillräcklig ventilation. Vanliga källor är asbest från byggmaterial, bly från blybaserad färg samt mögel till följd av fuktskador. Ofta är det första tecknet på problem med inomhusluften att de boende börjar må dåligt. Det finns en tydlig metodik för att undersöka luftkvaliteten inomhus, men vissa föroreningar – exempelvis radon – är helt luktfria och måste testas innan man flyttar in.
Många olika ämnen kan försämra inomhusluften. Bland de vanligaste finns kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, biologiska partiklar som djurallergen, mögel och kvalster, svampar, flyktiga organiska föreningar (VOC) såsom formaldehyd och bekämpningsmedel, luftburnt bly, kvicksilverånga, asbest och radon.
Källorna finns ofta i hemmet självt: målarfärg, mattor, möbler, byggmaterial, skadedjursbekämpning – eller utomhusluft som fastnar inomhus när ventilationen är bristfällig.
I regel är det första varningstecknet att någon blir sjuk utan förklarbar orsak. Vårdpersonal använder därför ofta ett diagnostiskt frågeformulär vid oförklarlig astma, andra luftvägssymtom eller hudutslag. Syftet är att utesluta eller identifiera möjliga föroreningskällor genom frågor som:
Svaren avgör om en faktisk luftprovtagning inomhus behövs.
Syftet med provtagningen är att identifiera möjliga föroreningskällor och/eller problem med ventilationen. Observera att provtagning inomhus är kostsam. Den kräver rätt val av mätutrustning samt detaljerad information om byggnadstyp, antal personer i lokalen, identifiering av potentiella föroreningskällor och hänsyn till hur utsläppen varierar över tid och rum.
Det finns flera olika typer av instrument för provtagning av inomhusluft:
När data har samlats in görs en riskbedömning för att uppskatta risken för kumulativa hälsoeffekter hos människor baserat på provresultaten. Risken beror på hur mycket av föroreningen som finns, hur stor kontakten med ämnet är (exponeringen) samt ämnets inneboende toxicitet. Vid luftföroreningar inomhus styrs exponeringen främst av hur länge och hur ofta man vistas i den drabbade miljön.
Om det visar sig finnas ett verkligt problem med inomhusluften ger riskbedömningen vägledning om åtgärder, exempelvis att ta bort källan eller öka ventilationen. En luftrenare löser inte problemet med förorenad inomhusluft, och ozonbaserade luftrenare medför dessutom betydande hälsorisker för människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online