De möjliga hälsoeffekterna av att bo nära kraftledningar och elmaster har varit ett omdiskuterat ämne i över 30 år. Ett stort antal studier har undersökt om personer som bor i närheten av kraftkällor löper ökad risk att drabbas av olika fysiska och psykiska besvär. Än idag fortsätter myndigheter världen över att utreda dessa påståenden.
Stora delar av oron kring att bo nära kraftledningar och master rör den elektromagnetiska strålning (EMF) som dessa anläggningar avger. Eftersom kraftledningar är konstruerade för att leda elektricitet över långa distanser kan elektricitetens elektromagnetiska egenskaper och magneterna som används vid överföringen potentiellt påverka hälsan. USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) utreder fortfarande huruvida det finns en faktisk hälsorisk, trots pågående rapporter och studier.
En av de första studierna som undersökte kraftledningars effekter genomfördes 1979 av N. Wertheimer och E. Leeper under titeln "Electrical Wiring Configurations and Childhood Cancer". Forskarna undersökte om det fanns något samband mellan förekomsten av leukemi hos barn och närliggande bostadsnära kraftledningar och master. Studiens plats var ett bostadsområde i Denver, Colorado. Wertheimer och Leeper jämförde EMF-effekterna på boende som bodde på olika avstånd från kraftledningarna. Resultaten visade en högre förekomst av barnleukemi bland barn som bodde närmast kraftkällorna, men något direkt bevis för ett samband mellan EMF och barnleukemi har ännu inte kunnat fastställas. Studien publicerades i marsnumret 1979 av Journal of Epidemiology.
En annan forskningsstudie med titeln "Residential Exposure to Electric Power Transmission Lines and Risk of Lymphoproliferative and Myeloproliferative Disorders: a Case-Control Study" genomfördes i Hobart, Australien, av R. M. Lowenthal. Forskarna sökte samband mellan cancerincidensen hos personer som exponerats för högspänningsledningar. Resultaten visade att risken att utveckla cancer ökade med 106 procent för personer som bodde inom 50 meter från en kraftkälla, jämfört med personer som bodde 300 meter bort. Forskarna drog slutsatsen att resultaten bekräftade en sannolik korrelation mellan cancer och exponering för kraftledningar. Studien publicerades i septembernumret 2007 av Internal Medicine Journal.
Forskning kring de psykologiska effekterna av att bo nära kraftledningar och master genomfördes 1988 av Pacific Northwest Laboratory i Richland, Washington. Syftet var att avgöra om extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält bidrog till antalet depressionsrelaterade självmord bland personer som bodde nära kraftkällor. Man fann att EMF störde dygnsrytmen samt påverkade nivåerna av signalsubstanserna serotonin och melatonin hos studiedeltagarna. Både serotonin och melatonin spelar en roll i hjärnans reglering av känslor. Forskarna drog slutsatsen att EMF kan bidra till debuten av depressionssymtom hos vissa människor.
I mars 1990 beslutade USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) att klassificera elektromagnetisk strålning som ett klass B-karcinogent ämne. Andra klass B-ämnen inkluderar dioxiner, formaldehyd och DDT. Efter ytterligare granskning reviderades detta beslut med motiveringen att inga direkta samband kunde påvisas mellan EMF och hälsorisker, men ett möjligt orsakssamband ansågs inte kunna uteslutas. Eftersom kraftledningar drivs av stora företag finns det stor kontrovers kring politiken bakom EPA:s beslut.
Forskningen kring hälsoeffekter av kraftledningar ger än så länge blandade resultat. Vissa studier tyder på samband mellan exponering för elektromagnetiska fält och cancer eller depression, medan andra inte lyckas bevisa några direkta orsakssamband. Den vetenskapliga konsensusen är att evidensen fortfarande är begränsad och inkonklusiv. För den som bor nära kraftledningar kan det ändå vara klokt att hålla sig informerad om ny forskning och följa de riktlinjer som myndigheterna utfärdar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online