1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så påverkar rökningen din kropp – från hjärta och lungor till hjärnan

Rökning förkortar dramatiskt livslängden och försämrar livskvaliteten för dem som blir beroende. Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) dog uppskattningsvis 12 miljoner människor i tobaksrelaterade sjukdomar mellan 1964 och 2004. Nikotinet i cigaretter verkar både lugnande och stimulerande, vilket gör att en cigarett kan både slappna av och pigga upp rökaren. Men utöver dessa omedelbara effekter har varje bloss allvarliga konsekvenser för kroppen – det påverkar hjärtat och blodkärlen, lungorna, immunförsvaret och hjärnans kemi.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Redan ett enda bloss utlöser fysiologiska förändringar i cirkulationssystemet: blodkärlen dras ihop, pulsen stiger och blodtrycket ökar. Förändringar i blodets koagulering höjer risken för stroke och hjärtinfarkt. Rökning stör också balansen mellan det "goda" HDL-kolesterolet och det "onda" LDL-kolesterolet, vilket gör att plack ansamlas snabbare i artärerna och belastar cirkulationssystemet ytterligare.

På grund av dessa samverkande effekter uppskattar Centers for Disease Control and Prevention (CDC) att rökning ökar risken för stroke och hjärtsjukdom två till fyra gånger.

Lungsjukdomar

De flesta rökare vet att tobaksrök kraftigt ökar risken för lungcancer, men vanan orsakar även andra allvarliga sjukdomar. Läkare kopplar rökning till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), en grupp sjukdomar som omfattar emfysem och kronisk luftrörsinflammation. Dawn Milner beskriver utvecklingen när lungfunktionen successivt försämras: "Först andnöd vid fysisk ansträngning, senare efter enkla vardagsaktiviteter och slutligen i vila."

Rökning förstör dessutom cilier i luftvägarna, ökar risken för och svårighetsgraden av lunginflammation samt ger ärrbildning i lungorna som hindrar deras normala utvidgning och sammandragning vid andning.

Immunförsvar och cancer

När en cigarett brinner frigörs gaser och partiklar som innehåller tusentals kemikalier, däribland 70 kända cancerframkallande ämnen som formaldehyd, bensen, arsenik och vätecyanid. Sambandet mellan rökning och cancer är dock mer komplext än enkel orsak och verkan. Enligt den amerikanska Surgeon General kan rökning "orsaka cancer och sedan blockera kroppens förmåga att bekämpa den".

Rökning utlöser en överproduktion av vita blodkroppar, vilket belastar immunsystemet onormalt och minskar dess förmåga att mobiliseras mot de cancerceller som finns även i friska kroppar. På grund av denna övergripande effekt på immunförsvaret kan rökning orsaka cancer i kroppsdelar utan tydlig koppling till andningsorganen, exempelvis urinblåsan, livmoderhalsen, njurarna, magen och livmodern.

Beroendet

Nikotin, tobakens viktigaste beroendeframkallande ämne, har djupgående effekter på kroppens kemi och humör. Det ökar produktionen av adrenalin samt dopamin, en signalsubstans kopplad till känslor av njutning och beroendebeteende. Enligt NIDA leder "långvariga hjärnförändringar orsakade av fortsatt nikotinexponering till beroende – ett tillstånd av tvångsmässigt sökande efter och användning av drogen".

Nikotinberoende är notoriskt svårt att bryta. En forskningsrapport från NIDA år 2009 uppskattade att 85 procent av regelbundna användare ger upp sina försök att sluta inom en vecka efter sista cigaretten.

Andra hälsoeffekter

Rökare löper risk för en rad andra hälsoproblem, många av dem allvarliga. Risken att utveckla typ 2-diabetes är förhöjd, vilket i sin tur innebär ökad risk för allt från hjärtsjukdom till synproblem. Passiv rökning ökar dessutom sjukdomsriskerna för personer som inte röker själva men regelbundet utsätts för rök.

Riskerna har visat sig särskilt allvarliga för spädbarn och barn – studier kopplar tobaksrök till astma hos barn och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet ökar också risken för missfall, låg födelsevikt och till och med inlärningssvårigheter hos barnet.

Det finns alltid hopp

Den goda nyheten är att kroppen har en anmärkningsvärd förmåga att återhämta sig. Redan inom 20 minuter efter sista cigaretten sjunker puls och blodtryck, och efter flera rökfria år närmar sig risken för hjärtsjukdom och stroke nivåerna hos personer som aldrig rökt. Att sluta röka – oavsett ålder – är alltid ett steg mot bättre hälsa och längre liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online