Forskare har isolerat mer än 4 000 olika kemikalier i tobaksrök. Många av dem är hälsofarliga och minst 50 klassificeras som cancerframkallande. De flesta av dessa föreningar finns inte naturligt i tobaksplantan utan bildas först när cigaretten brinner. Vissa råvaror som omvandlas under förbränningen förekommer naturligt i tobaken, medan andra tillsätts under tillverkningsprocessen.
Nikotin är den kemikalie som oftast förknippas med rökning. Det är ett av de mest beroendeframkallande ämnen som är kända, och det är just nikotinet i cigarettröken som skapar beroendet. Även utan rörens övriga beståndsdelar vet man att enbart nikotin kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Substansen har dessutom använts kommersiellt som insektsgift.
Kolmonoxid (kemisk formel CO) är en färglös, luktlös och smaklös gas som bildas när kolföreningar inte förbränns helt. Gasen är ett av de största förorenande ämnena i bilavgaser och är dödlig i tillräckligt stora doser. Vid rökning konkurrerar kolmonoxiden med syret i blodet, vilket ger extra belastning på hjärtat.
Tjära är en sammansättning av många olika föreningar och är det samlade namnet på de partiklar som kondenserar när röken kyls ned. Den fastnar i rökarens lungor och hindrar flimmerhåren från att hålla lungorna rena. Tjäran avsätter sig även på hud, kläder och möbler och ger röken dess karaktäristiska smak och lukt, enligt Lung Association of Saskatchewan.
Cigarettrök innehåller flera aromatiska kolväten, bland annat bensen, formaldehyd och aceton. Bensen används som tillsats i motorbränsle och är ett känt cancerframkallande ämne. Formaldehyd orsakar också cancer och irriterar vävnader; det används som konserveringsmedel och i balsameringsvätska. Aceton är ett starkt lösningsmedel som används för att ta bort färg och nagellack.
Bland de övriga välkända kemikalierna i cigarettrök finns ammoniak, som tillsätts tobaken som smakämne och för att frigöra mer nikotin vid förbränningen. Arsenik är välkänt som råttgift, och vätecyanid (blåsyra) användes förr i gaskammare.
Från och med 1950-talet, när rökningens negativa effekter först började bli kända, ändrade tillverkarna cigaretternas sammansättning. Halterna av tjära och nikotin minskades särskilt kraftigt – med en faktor tre under en period av 40 år. Detta åstadkoms genom olika tobaksblandningar, ökad användning och ny design av filter, utvecklingen av mer porösa cigarettpapper samt nya tillsatser som ökade förbränningsgraden.
Trots dessa förändringar har senare forskning visat att så kallade "lätt"-cigaretter inte blev något säkrare alternativ. Rökare kompenserade ofta genom att inhalera djupare, dra hårdare eller röka fler cigaretter, vilket innebar att exponeringen för farliga ämnen i praktiken förblev lika hög.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online