Att genomföra en grundlig bedömning av en rökare ger värdefull information – till exempel personens egna mål gällande tobaksanvändning eller rökstopp, graden av tobaks- och nikotinberoende, rökningens effekter på hälsan samt potentiella hinder för att nå målet. Medicinsk personal gör ofta denna bedömning i samband med ett läkarbesök eller en sjukhusvistelse. Även rådgivare och kuratorer kan genomföra en bedömning innan de remitterar patienten vidare till samhällets stödresurser.
Vid bedömningen bör fokus ligga på att bygga förtroende, samla in relevant information och vara stöttande – utan att väcka skuldkänslor eller döma. Enligt amerikanska Centers for Disease Control (CDC) uppskattas cirka 44,5 miljoner vuxna i USA röka cigaretter, och fler än 8,6 miljoner lever med minst en allvarlig sjukdom orsakad av rökning.
Skapa en trygg och öppen relation med personen som ska bedömas. Det kan du göra genom att presentera dig själv, föra ett informellt samtal och gå igenom vad som kommer att ske under bedömningen.
Fråga om rökaren har några särskilda mål, till exempel att sluta röka helt eller att minska sin konsumtion. Om personen vill sluta röka, klargör den tänkta tidsramen – exempelvis inom 30 dagar eller inom sex månader.
Kartlägg tobaksberoendet genom att fråga om vilken typ av tobak som används (cigaretter, pipa, cigarr eller vattenpipa), hur mycket som konsumeras och hur ofta – till exempel 20 cigaretter per dag eller en tvåtimmars session med vattenpipa två gånger i veckan.
Fråga om aktuella triggers. En utlösare är vilken vana, situation eller känsla som helst som medvetet eller omedvetet föregår rökningen. Triggers kan delas in i tre kategorier: beteendemässiga (vanor som efter måltider eller vid bilkörning), emotionella (stress eller glädje) samt miljömässiga (att vistas bland andra rökare hemma eller på arbetsplatsen).
Undersök om det finns hälsoproblem som kan kopplas till rökningen, såsom astma, emfysem eller hjärtsjukdom. Rökaren kan även själva beskriva symtom som andnöd, låg energinivå eller högt blodtryck. Mindre uppenbara rökrelaterade tillstånd kan vara diabetes, högt kolesterol eller perifer kärlsjukdom.
Fråga om rökvanornas historia, inklusive hur länge personen rökt och tidigare rökstopp. Varaktigheten kan fastställas genom att fråga vid vilken ålder personen började röka. Tidigare rökstopp omfattar både planerade försök att sluta och oplanerade perioder utan tobak, till exempel i samband med sjukhusvistelser. Fråga även om vilka metoder som använts och hur länge de tidigare rökstoppen varade. Vanliga metoder är nikotinersättningsterapi, receptbelagda läkemedel, rökavvänjningskurser, gradvis minskning eller att sluta tvärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online