Cigarettrökens gifter angriper i princip hela kroppen – från munnen som drar in röken till lungorna, hjärtat och de övriga organ som får hantera skadorna. Rökare löper en betydligt högre risk att dö i cancer, emfysem (KOL) och hjärtsjukdom än icke-rökare. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att tobak dödar fler än åtta miljoner människor världen över varje år, varav över en miljon är icke-rökare som exponerats för passiv rökning.
Enligt American Lung Association avger cigarettök nästan 5 000 olika kemikalier, varav 69 orsakar cancer. Att över 90 procent av alla lungcancerfall involverar rökare illustrerar tydligt skillnaden i sjuklighet mellan rökare och icke-rökare.
Långvarig exponering av lungorna för cigarettökens irriterande kemikalier leder ofta till andningsjukdomen emfysem, som ingår i begreppet KOL. Sjukdomen minskar gradvis andningskapaciteten med tiden och kan i slutändan leda till döden. Icke-rökare drabbas sällan av denna sjukdom.
American Lung Association, American Cancer Society och ett flertal andra medicinska organisationer är överens om att rökning kraftigt ökar risken för potentiellt dödlig kranskärlssjukdom. Kolmonoxiden i cigarettöken binder till blodkropparna, tränger ut syret och tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att försörja kroppen med syre.
Rökarnas vanor påverkar även hälsan och livslängden hos icke-rökare genom passiv rökning. USA:s generalläkare (Surgeon General) drar slutsatsen att passiv rökning ökar risken för hjärtinfarkt, cancer och andra dödliga sjukdomar hos både rökare och icke-rökare.
Rökare som blir icke-rökare ökar kraftigt sina chanser till ett längre liv, och hälsovinsterna märks nästan omedelbart efter sista blosset. Redan tjugo minuter efter den sista cigaretten har puls och blodtryck återgått till det normala, och inom 12 timmar har farliga nivåer av kolmonoxid lämnat kroppen. Med tiden fortsätter risken för hjärtsjukdom, stroke och cancer att minska – det är aldrig för sent att sluta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online