Rökning är ett av samhällets mest omdiskuterade hälsoproblem. Sambandet mellan tobak och allvarliga sjukdomar som lungcancer, hjärtsjukdom och högt blodtryck är väl dokumenterat. Dessutom har nikotinets beroendeframkallande egenskaper placerat tobak i kategorin missbruk, och hur rökningen påverkar rökarens humör är en central fråga för många som arbetar mot tobaksbruk.
Tobak har inneboende egenskaper som påverkar hjärnans funktion. De aktiva ämnena som frigörs när tobaksrök inhaleras aktiverar vissa signalsubstanser, vilket skickar dopamin och endorfiner ut i det centrala nervsystemet. Resultatet blir en känsla av lindrig eufori, som ofta anges som den beroendeframkallande aspekten av rökning. Detta kan skapa en cykel av humörsvängningar som pendlar mellan rusket efter att ha rökt och nedstämdheten när effekterna börjar avta.
Frisättningen av signalsubstanser som dopamin och endorfiner när tobaksrök inhaleras är en mycket snabb process. Enligt National Institute on Drug Abuse kan de signaler från hjärnan som utlöses av nikotin aktiveras inom tio sekunder efter inhalation. Denna känsla av eufori liknar effekterna av narkotiska droger, när kroppen översvämmas av signalsubstanser. Till skillnad från narkotika avtar dock den ökade känslan av välbefinnande som nikotin orsakar snabbt, vilket skapar ett behov av att ta en ny dos för att återfå euforin.
Enligt en artikel skriven av Josepha Cheong, M.D., Michael Herkov, Ph.D. och Wayne Goodman, M.D., stör en person som försöker sluta röka de fysiska och psykologiska mönster som är kopplade till behovet av nikotin. Denna förändring i de beroendecykler som ligger till grund för rökvanan kan orsaka en allvarlig dysfunktion i hjärnans naturliga frisättning av endorfiner, vilket leder till humörsvängningar och i vissa fall depression. Denna dysfunktion känns ofta igen genom ett behov av fysiska eller emotionella substitut, som att äta mer eller bli beroende av en annan persons stöd.
Även om processen att sluta röka påverkar människor olika kommer de flesta rökare att känna starka begär att röka under den första månaden eller två. Enligt Institute of Medicine är de fysiska symptom som vanligtvis visar sig under de första veckorna huvudvärk, illamående, sömnlöshet och symptom som liknar en förkylning, såsom hosta och halsont. De mentala symptomen varierar beroende på beroendets svårighetsgrad och kan omfatta ilska, ångest, emotionellt beroende och depression.
Nikotinplåster och nikotintuggummi används ofta som hjälpmedel för att sluta röka, men resultaten tyder på att dessa metoder kanske bara behandlar den fysiska vanan och inte själva beroendet. Läkemedel som ordineras för att behandla nikotinberoende är serotoninupptagshämmare, liknande många läkemedel som ordineras som antidepressiva. I vissa fall kan dessa receptbelagda läkemedel faktiskt öka behovet av nikotin under de första veckorna.
Sambandet mellan rökning och humörsvängningar handlar i grunden om hjärnans belöningssystem och dess beroende av nikotin. Att förstå dessa mekanismer gör det lättare att förbereda sig för rökstopp och hantera abstinensbesvären. Professionellt stöd, exempelvis via vårdcentralen eller rådgivningslinjer för rökavvänjning, kan göra övergången betydligt lättare och öka chanserna att lyckas på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online