Cigarettrökning och dess inverkan på hälsan har studerats i många decennier. De skadliga effekterna av tobaksrök är en stor källa till oro för ett växande antal medicinska institutioner, myndigheter och enskilda personer som vill informera allmänheten om de inneboende farorna med tobaksrök – inte bara för rökaren själv, utan även för alla andra som exponeras för röken.
Enligt Medicine Net tillhör tobak växtsläktet Nicotiana, som uppkallades efter Jean Nicot, Frankrikes ambassadör i Portugal, på 1500-talet. Tobak har använts i tusentals år, både för konsumtion och som rökelse i religiösa ceremonier. När tobaksbladet bränns bildas en förgasad ånga som, när den inhaleras, utlöser kemiska reaktioner i hjärnan och nervsystemet. Nikotin verkar som ett stimulerande ämne genom att få hjärnan att frisätta signalsubstanser som dopamin och endorfiner. Dessa kemikalier framkallar känslor av eufori samt mental klarhet och skärpa.
De skadliga effekterna av rök hos personer som använder tobaksprodukter har kopplats till andnings- och hjärt-kärlproblem, bland annat lungcancer, emfysem, högt blodtryck och hjärtsjukdom. Även om nikotin i sig inte anses vara cancerframkallande rapporteras tjärrester och kolmonoxid – biprodukter vid inandning av tobaksrök – vara skadliga för hälsan. Enligt National Cancer Institute bidrar nikotinets beroendeframkallande egenskaper till fortsatt tobaksbruk, vilket i sin tur ökar risken för skador på kroppen.
Enligt National Cancer Institute skapar förbränningen av tobak också det som ofta kallas passiv rökning. Passiv rökning består av två delar: huvudströmsrök, det vill säga den rök som rökaren andas ut, och sidströmsrök, röken som avges från de glödande delarna av en cigarett, cigarr eller pipa. Passiv rökning innehåller mellan 200 och 4 000 olika kemikalier som kan ha försvagande effekter på personer som befinner sig i närheten av tobaksrök.
Passiv rökning uppskattas orsaka mellan 25 000 och över 50 000 dödsfall bland icke-rökare varje år. Den vanligaste dödsorsaken bland icke-rökare till följd av passiv rökning är hjärtsjukdom, följt av lungcancer och spädbarnsdödlighet. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC leder exponering för passiv rökning till stroke, akut hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom.
Det växande intresset för rökfria miljöer har väckt oro hos icke-rökare som av olika skäl tvingas vistas nära rökare. Det gäller exempelvis arbetsplatser, restauranger, nöjeslokaler och andra miljöer där både rökare och icke-rökare har gemensam tillgång. Det mest effektiva sättet att skydda sig mot rökens skadliga effekter är fortfarande att välja rökfria miljöer eller platser där rökare hålls åtskilda, exempelvis rökfria avdelningar på restauranger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online