Cigarettrökning påverkar i princip alla delar av en rökares liv – från hjärta och lungor till sociala relationer och hemmiljö. Varje inre organ drabbas på ett eller annat sätt. Den goda nyheten är att många skador åtminstone delvis går att vända om man slutar röka. Redan inom det första dygnet efter rökstopp minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom samt stroke, tack vare att syrehalten i kroppen ökar och koldioxidhalten sjunker. Omvänt börjar de negativa effekterna byggas upp igen redan inom loppet av några minuter efter ett enda bloss.
Rökning sliter hårt på både hjärta och lungor. Vissa skador går att reparera, men bara om man slutar röka innan de hunnit bli allvarliga. Vid varje inhalation av cigarettret irriteras slemhinnan i luftrören, vilket gör att de producerar mer slem. Detta slem leder i sin tur till kronisk hosta. Rökning kan även ge astmaliknande symtom hos personer som aldrig tidigare haft astma. KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är en annan allvarlig komplikation som orsakas av rökning. Med dessa lungproblem kan till och med enkla aktiviteter som en promenad bli mycket ansträngande.
Cigaretter innehåller tillsatser som är kända cancerframkallande ämnen, så kallade carcinogener. Bland dem finns bland annat formaldehyd och kolväten. Lungcancer, muncancer och halscancer är de tre vanligaste cancerformerna med en direkt koppling till cigarettrökning. I vissa fall upptäcks cancern inte förrän den hunnit bli så avancerad att den inte längre går att behandla.
När du röker ersätter cigarettångan syret i kroppen, vilket innebär att hjärtat får mindre syre. Detta kan orsaka oregelbunden hjärtrytm och andra komplikationer. Kemikalierna i cigaretter avsätter dessutom plack i blodkärlen. När placket byggs upp ökar risken för hjärtinfarkt, eftersom blodtillförseln till hjärtat begränsas.
De negativa effekterna av rökning begränsas inte enbart till hälsoproblem – cigarettrökning får också sociala konsekvenser. I takt med att allt fler människor blir hälsomedvetna har rökning börjat betraktas som tabu. Farorna med passiv rökning, liksom den obehagliga lukten av tobaksrök, bidrar starkt till detta sociala stigma.
Cigarettrök påverkar även hemmets inventarier. Glaset på speglar, fönster och möbler blir disigt när det utsätts för tobaksrök under en längre tid. Tygmöbler, mattor och andra föremål med porösa ytor absorberar röken, vilket gör att lukten fastnar i materialet. Med tiden blir denna lukt alltmer unken och svårare att bli av med.
Sammanfattningsvis påverkar cigarettrökning nästan alla aspekter av livet – hälsan, umgänget och hemmet. Eftersom många skador delvis kan läka ut efter rökstopp är det aldrig för sent att sluta. Ju tidigare du slutar röka, desto större är chansen att kroppen återhämtar sig och att du undviker de allvarligaste konsekvenserna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online