Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsnamn för progressiva lungsjukdomar – framför allt emfysem och kronisk bronkit – som gör det svårt att andas. Vid KOL försämras luftflödet i luftvägarna successivt, vilket påverkar kroppens syreförsörjning.
Vanliga symtom på KOL inkluderar:
Enligt brittiska NHS (National Health Service) orsakas cirka nio av tio KOL-fall av rökning.
KOL går idag inte att bota, men flera läkemedel kan minska inflammationen i luftvägarna och vidga luftrören så att du andas lättare.
Ta alltid dina receptbelagda läkemedel exakt enligt läkarens anvisningar. Får du en allvarlig allergisk reaktion – exempelvis utslag eller svullnad i ansikte, läppar, tunga eller hals – ska du genast söka vård. Andningssvårigheter eller svullnad i mun eller hals kräver att du omedelbart ringer 112.
Eftersom vissa KOL-läkemedel kan påverka hjärtrytmen eller blodtrycket bör du berätta för din läkare om eventuella hjärt-kärlproblem innan behandlingen påbörjas.
Kortverkande bronkdilaterare är förstahandsvalet när du snabbt behöver lindring. De ges via inhalator eller förnebulisator och verkar inom några minuter.
Vanliga akutläkemedel är salbutamol (albuterol; ProAir HFA, Ventolin HFA) och levalbuterol (Xopenex). Som daglig underhållsbehandling finns bland annat ipratropium (Atrovent HFA) samt kombinationspreparatet salbutamol/ipratropium (Combivent Respimat).
Möjliga biverkningar – oftast övergående – är darrningar, hjärtklappning eller mild irritation i halsen. Har du en känd hjärtsjukedom bör du diskutera dessa läkemedel med din läkare.
Inhalerade kortikosteroider minskar inflammationen i luftvägarna och kombineras ofta med en långverkande bronkdilaterare vid måttlig till svår KOL. Exempel är flutikason, budesonid och beklometason. Kortikosteroider som tabletter eller injektioner används endast under korta perioder vid akuta försämringar.
Biverkningar kan vara munsvamp, hes röst samt, mer sällan, systemiska effekter som högt blodsocker.
Teofyllin, ett metylxantin, användes förr som tilläggsbehandling mot inflammation. På grund av den smala terapeutiska marginalen och risken för hjärt- och nervpåverkan rekommenderar nuvarande riktlinjer inte rutinmässig användning.
Långverkande bronkdilaterare tas en eller två gånger per dygn för att ge stadigt stöd åt luftvägarna och minska antalet skov. De ersätter inte akutmediciner.
Biverkningar kan vara torr mun, förstoppning samt, mer sällan, urinretention.
Många patienter har nytta av inhalatorer som kombinerar två långverkande läkemedel (LABA + LAMA) eller en inhalerad kortikosteroid med en LABA. American Thoracic Society (ATS) rekommenderar LABA/LAMA-kombination för personer som blir andfådda vid fysisk ansträngning.
Vanliga LABA/LAMA-kombinationer:
Inhalerad kortikosteroid + LABA:
För patienter som trots LABA/LAMA-behandling fortfarande har symtom kan en inhalerad kortikosteroid läggas till – så kallad tripelterapi. En systematisk översikt från 2018 visade att tripelterapi minskar antalet försämringar och förbättrar lungfunktionen, även om risken för lunginflammation något ökar.
Ett exempel är flutikason/vilanterol/umeklidinium (Trelegy Ellipta).
Roflumilast (Daliresp) är en fosfodiesteras-4-hämmare som tas som tablett en gång per dag. Den verkar mot inflammation vid svår KOL eller kronisk bronkit, särskilt hos patienter med återkommande skov. Vanliga biverkningar är viktnedgång, illamående och humörförändringar. Har du leversjukdom eller depression bör du diskutera detta med din läkare.
För att tunna ut slemmet i luftvägarna kan läkaren förskriva läkemedel i tablettform som karbocystein, erdostein eller N-acetylcystein. En studie från 2019 kopplade dessa preparat till färre försämringar och mindre funktionsnedsättning. Möjliga biverkningar är magbesvär.
Årlig influensavaccination och pneumokockvacciner rekommenderas starkt till alla med KOL för att minska risken för luftvägsinfektioner och efterföljande försämringar.
Långtidsbehandling med lågdosantibiotika (exempelvis azitromycin) har i en översikt från 2018 visats minska frekvensen av försämringar, men optimal behandlingstid och säkerhetundersöks fortfarande.
Preklinisk forskning tyder på att vissa läkemedel som ursprungligen utvecklats mot cancer, exempelvis tyrphostin AG825, kan dämpa lunginflammation. Tidiga studier prövar också biologiska läkemedel – i dag godkända för svår astma – som möjlig behandling vid eosinofil KOL, men inget är ännu godkänt.
Enligt NHS är kortverkande bronkdilaterare förstahandsval som akutbehandling.
Vilken inhalator som passar bäst beror på sjukdomens svårighetsgrad, din inhaleringsteknik och andra sjukdomar du har. Valet sträcker sig från kort- och långverkande bronkdilaterare till inhalerade kortikosteroider och fastdosskombinationer.
Flera biologiska läkemedel testas för närvarande i kliniska studier. Målet är att påverka inflammationsprocesser som dagens läkemedel inte når.
Eftersom KOL-behandlingen är mycket individuell är det klokt att diskutera följande frågor med din läkare:
Behöver du hjälp att hitta en husläkare? Testa vårt verktyg FindCare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online